skattesänkningslöften — slopad oms och reviderade skatteskalor. Remissen var dock inte bara eller ens till övervägande delen en debatt om omsättningsskatten. ATP kom i intressets mittpunkt sedan hr Hjalmarson förklarat att högerpartiets avsikt var att omvandla obligatoriet till en fullt frivillig och valfri tilläggspension. Hr Ohlin replikerade omedelbart att ATP borde revideras och förbättras men inte avskaffas. Hr Hedlund deklarerade att hans parti skulle fullfölja kampen mot ATP och finansministern försäkrade att socialdemokraterna ivrigt skulle bekämpa varje försök att riva upp ATP. I presskommentarerna dominerade spekulationerna kring förutsättningarna för en borgerlig samverkan. ”Växling vid makten är vad man nu på oppositionssidan måste hoppas på”, skrev SvD och tyckte sig också kunna konstatera att det fanns ”en grund att bygga ett rege-ringsalternativ på, och nog borde de borgerliga i sinom tid begagna sig därav”. Folkpartipressen var bekymrad över splittringen i ATP-frågan. Upsala Nya Tidning (fp) angrep högerpartiet och förklarade att om det var intresserat av ombyte på taburetterna borde det ”begagna den knappt tillmätta fristen till ett omtänkande i pensionsfrågan. I annat fall måste man dra den för partiet mycket obekväma slutsatsen att det gäller regimskifte i andra hand till förmån för en äventyrlig partitaktisk spekulation”. De socialdemokratiska tidningarna applåderade oenigheten, men Handelstidningen (fp) hoppa- Operachefen Set Svanholm och operasångerskan Elisabeth Söderström lämnade vid andrakammar-valet sina röstsedlar på den svenska Londonambas-saden dagen efter den lyckade premiären på Aniara. des att de tre skulle ”utforma sina alternativ så att väljarna kan utläsa något av en gemensam nämnare ur dem”. Tre alternativ Denna förhoppning kom på skam. Visserligen lade alla tre partierna den sista allmänna motionsdagen fram förslag om omsättningsskattens borttagande från 1 januari 1961 — kommunisterna från 1 juli 1961 — men sedan var det slut på enigheten. Högerpartiet redovisade besparingar på cirka 1 300 milj, kr., bl. a. första barnbidragets slopande, för att möjliggöra omsättningsskattens borttagande och den plan för allmänna skattelättnader som också framlades: 1 januari 1961 skattesänkning till eget hem, egen bostad och barnens utbildning samt 1 januari 1962 nya skatteskalor som skulle sänka marginalskatten, speciellt för dem som har inkomster mellan 10 000 och 30 000 kr. Folkpartiet föreslog också vissa skattelättnader utöver omsen såsom sambeskattningsreform, avdragsrätt för studieskuld, skattelättnad för pengar på sparkonto, öppen resultatutjämning m. m. Besparingspro-grammet framlades först i maj och gav då en budgetförstärkning på 581 milj, kr., vilket partiet hävdade gav full täckning för omsens borttagande. Centerpartiet ville genom besparingar, höjda indirekta skatter och en s. k. budgetsane-ringsavgift m. m. skapa utrymme i budgeten för borttagande av omsen. Högerns skatte- och besparingsprogram blev genast hårt angripit i pressen. Dagens Nyheter (fp) kallade de ytterligare skattelättnaderna 1962 för ”floskler” och sökte visa att endast högre inkomsttagare skulle ha något att vinna med högerns skatteförslag. Från socialdemokratiskt håll riktade man först angreppet mot besparingarna, men kompletterade sedan detta med att beskriva den ”rejäla” skattesänkningen som ”en femma i veckan åt mannen med 15 000 kr. om året” (Sträng) eller som ”20 kronor om året åt mannen med 16 000 kr. om året” (Erlander). SvD kallade detta ett ”vedervärdigt sätt att polemisera” och ”frihandskon-struktioner av en demagogisk statsminister”. 55