att så många olika linjer så snabbt som möjligt planerades och kom i gång. Beträffande humanistisk utbildning och forskning var dock utskottet ”inte berett att intaga en bestämd ställning”, vilket SvD fann nedslående. Riksdagen godtog de nya riktlinjerna 27 maj och samtidigt aviserade hr Edenman en utredning om differentierad humanistutbildning och en om gymnasieutbildningen. Angående Norrlandsuni-versitetet sade han att Umeå ”självklart skall få humanister”, men det skall bli en differentierad utbildning. Hr Helén (fp) noterade detta som ”ett ganska förpliktande löfte”, men SvD erinrade honom om att ”hr Edenmans djupa bugningar för humaniora hittills inte beledsagats av några positiva handlingar”. Studiefinansiering Högerpartiet motionerade om slopande av naturastipendierna och införande av statlig kreditgaranti åt alla studenter i stället. I remissdebatten förklarade centerpartiledaren hr Hedlund att ”naturastipendierna vid universiteten är antikverade” och ville i stället ge räntefria studielån åt studerande av olika slag. Ecklesiastikministern lät sig inte bekomma av dessa opinionsyttringar utan föreslog utbyggd natura-stipendiering. Stipendierna skulle omfatta 47 procent av varje årgång nyinskrivna — samma procenttal som de socialdemokratiska rösterna vid senaste val, noterade SvD — och i princip utgå till alla med minst Ba i genomsnittsbetyg — föräldrainkomsten fick dock inte överstiga 20 000 kr. Även nya kategorier studerande och flyktingstudenter skulle kunna få stipendier. SvD uttalade starka principiella betänkligheter inför sänkningen av betygsmeriterna men bibehållen social ”meritering”. Riksdagen godtog dock förslagen och statsrådet Edenman dekla rerade att generell stipendiering var hans mål. Fram emot jul gav Liberala studentförbundet offentlighet åt samma målsättning. Konservativa studentförbundet hade något tidigare lagt fram ett studiefinansieringsprogram som upptog allmän rätt till statsgaranterade lån, efter akademisk primärexamen avskrivning av visst lånebelopp samt avdragsrätt för periodiskt understöd till studerande och för amortering av studiekostnader. Amortering av studieskuld upp till 60 procent hade i februari föreslagits av skattelags-sakkunniga. Finansministern fann dock avdrags-linjen ”odemokratisk” och framlade i slutet av augusti ett förslag om nedskrivning av skulderna med 25 procent genom statsbidrag. Om SACO och TCO visade förståelse för hans idé lovade han att komma med proposition till 1961 års riksdag. ”Löfte under hot”, konstaterade SvD; organisationerna böjde sig för detta. Barnavårdslagen Vårriksdagen antog en ny barnavårdslag som trädde i kraft 1 januari 1961. Lagrådet hade med hänsyn till rättssäkerheten yrkat att lagstiftningen skulle anstå i avvaktan på pågående och ytterligare utredningar, men statsrådet Lindström fann inte ett uppskov motiverat. Den nya lagen vidgade ramen för samhällets barnavård från 16 till 18 år. Vid brottslig gärning eller asocialt levnadssätt skall man försöka med 1) hjälp åtgärder, råd och stöd, 2) förmaning och varning, 3) föreskrifter och 4) övervakning. Om inte detta hjälper skall den unge omhändertas för samhällsvård, t. ex. intas på ungdomsvårdsskola. Lagen gav barnavårdsnämnd rätt att företa provisoriska frihetsberö-vanden, bl. a. omhänderta den unge för utredning. I anslutning till lagen lade högerpartiet fram ett samlat kriminalpolitiskt program för effek-tivering och reformering av samhällets brottsbekämpning. Partiet ville ge reaktionssystemet större spännvidd och skapa möjlighet att på ett tidigt stadium ingripa effektivt. Reaktions systemet skulle vidare innefatta vidgade möjligheter till annan behandling än vård i de många fall, där inget vårdbehov föreligger, det skulle utformas så att den enskildes känsla av ansvar stärktes och att respekten för samhället och dess lagar kunde upprätthållas effektivare än nu. Konkret föreslogs utredningar med sikte på kortvarigt frihetsstraff och på inrättande av ungdomsdomstolar. Även folkpartiet ville utreda ungdomsdom-stolsfrågan och Skånska Dagbladet (cp) antydde möjligheten av borgerlig samverkan på denna punkt. Riksdagsbehandlingen gav ingen anvisning om centerpartiets ställningstagande, då förslagen förkastades utan rösträkning vid omröstningen på grund av hänsyn till det drygt 60-tal andrakammarledamöter som rest hem för tidigt. I debatten som väsentligen uppehöll sig vid ungdomsdomstolar och korttidsstraff inskärpte hr Munktell (h) att det inte var fråga om hårdare eller mildare straff utan om det förnuftigaste och humanaste sättet att se till att ungdomarna inte hamnar i djup asocialitet. 62