50 ampuller med bakteriekulturer av olika slag och av kulturer med cancerceller (He-La). Dessutom i näringslösningar bitar av skinn från människor och kaniner, som efteråt skulle åter-planteras på sina donatorer i den mån detta var möjligt. Även USA:s Discoverersatelliter medförde bakteriekulturer, men dessa experiment kan inte mäta sig med Arkniks brett upplagda biomedicinska program, som ville undersöka: 1) Rymdflygningens biologiska verkan på levande organismer, d. v. s. effekten av tyngdlösheten samt övergångarna till och från tyngdlösheten. 2) Den kosmiska strålningens inverkan på levande organismers vitalitet och arvsfaktorer. 3) En miljö, som kan uppehålla livet och välbefinnandet under en rymdflygning (luft- De ryska rymdforskarna, professorerna Anatoli Blagonravov och Leonid Sedov. Fig. 4. Sovjets rymdskepp ”Arknik”. och temperaturreglering, mat och dryck, sanitära förhållanden o. s. v.). Rymdskeppet hade en mot sina mångfaldiga uppgifter svarande apparatur. Förutom kontrollsystemet för styrningen, bromsraketer, radiosändare o. s. v. fanns bl. a. instrument för mätning av hundarnas blodtryck, andning, kroppstemperatur och hjärtverksamhet. En TV-kamera sände bilder av hundarnas uppförande inne i kabinen. Sedan Arknik kretsat 18 gånger runt jorden skildes kabinen från den övriga arken, som pro-gramenligt brann upp vid fallet genom atmosfären, medan kabinen själv med sin levande last oskadad landade i närheten av Kaspiska havet. Det ovärderliga materialet håller nu på att bearbetas. Den 1 december sköt ryssarna upp ännu ett rymdskepp, Sputnik 6, som torde varit en tämligen exakt kopia av Arknik och bl. a. innehöll hundarna Musjka och Ptjolka. Skeppet kom in i en icke avsedd elliptisk bana, där höjden varierade mellan 187 och 265 km. Vid inbromsningen skar det i alltför skarp vinkel genom atmosfären och förgasades av friktionshettan. De halva misslyckandena med Sputnik 4 och 6, som ju inte gick att dölja, har knappast minskat västerlandets respekt för Sovjets raketexperiment. Övriga länders kosmiska försök England planerar att under 1961 sända upp Scout 1, och under 1962 Scout 2, i satellitbanor. Kanada har också ett projekt i gång, som man hoppas skall bli färdigt före Scout 1. I båda fallen stöder man sig på USA:s material och erfarenhet. Även Sverige får vara med på ett hörn. Med hjälp av den amerikanska Arcas-raketen skall vi fr. o. m. 1961 bedriva norr-skensforskningar i Kiruna. 141