Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mord och våldsbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intill mordtaxin i Huddinge ses rättsobducenten dr Ingrid Lingmark och landsfogde John Lundvall.
MORD OCH VÅLDSBROTT
Många grova våldsbrott förövades under
1960. Det största intresset tilldrog sig
mordet på fru Berit Lundqvist, den första
kvinnliga droskförare som fallit offer för en
våldsman i vårt land. Fru Lundqvist, som var
24 år gammal, hittades död i sin droskbil
strax söder om Stockholms stadsgräns mot
Huddinge, i närheten av den s. k.
Söderskjut-banan. Upptäckten föranledde ett av de största
polispådragen på mycket länge och mer än
6 000 droskförare och droskägare
mobiliserades i spaningarna efter gärningsmannen.
Taxibilen upptäcktes på morgonen den 29
september på en liten smal sidoväg. Polisen
gjorde omedelbart vissa märkliga iakttagelser
som efter hand bekräftades av de tekniska
undersökningarna. Mördaren hade utfört dådet
med taxins starka extra innerbelysning
tillslagen såväl fram som bak. Strålkastarna hade
stått på helljus och ettans växel varit ilagd.
Mördaren hade nått sitt syfte med ett enda
skott, avlossat från baksätet med armen med
pistolen in genom den öppna mellanrutan.
Droskbilens kassa hade gärningsmannen inte
funnit, bytet inskränkte sig' till en mindre
summa ur fru Lundqvists genomsökta väska.
Mördaren hade sedan, av säkrade fotspår att
döma, lämnat brottsplatsen i full belysning
från bilens strålkastare. Tydligen hade fru
Lundqvist stannat, tänt innerbelysningen men
ändrat sig och hållit på att starta när skottet
föll.
Mordvapnet konstaterades vara en 7,65 mm
halvautomatisk pistol, sannolikt en
fransktill-verkad Walther av viss typ. Detta bekräftades
senare av mera noggranna undersökningar.
Men särskilt intresse tilldrog sig en del små
märken på hylsans mantel och stötbotten.
Dessa antogs till en början ha uppstått då den
oskjutna patronen suttit i ett pluggat men
uppborrat vapens patronläge. Antingen kan det ha
varit mordvapnet eller också har patronen
använts som modell vid uppborrning av ett
pluggat vapen, ansågs det. Den teorien måste dock
senare i hög grad modifieras då det visade sig
att defekter i vapen kan ge liknande spår,
exempelvis en defekt utkastarhake. En helt
annan förklaring var med andra ord möjlig.
Polisen kunde snart med hjälp av olika
uppslag lägga ett pussel som visade att mordet
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0143.html