Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Musikåret. Av Kajsa Rootzén
- Sceniska tilldragelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Offenbachs ”Hoffmanns äventyr”, där Kerstin
Hedeby stod för den dekorativa utstyrseln, Bengt
Peterson för regin, Herbert Sandberg för den
musikaliska ledningen, och där de främsta partierna vid
premiären (25/2) utfördes av Ragnar Ulfung,
Margareta Hallin, Anders Näslund och Sven-Erik
Vikström. Under samma månad erbjöds på
”filialscenen” Blancheteatern ett par ”riktiga” premiärer:
på Glucks intermezzo ”Kinesiskorna” och Rossinis
debutopera ”Äktenskapsväxeln”, som parats
samman till ett program. Här var det Lars Runsten som
svarade för både regin och scenbilderna, och
dirigent var Lars af Malmborg. På Blancheteatern
spelades dessemellan som ungdomsprogram Benjamin
Brittens ”Vi gör en opera”.
Mot slutet av vårsäsongen, den 26 maj,
presenterades en ny föreställning (regi: Peterson; dekor:
Lennart Rodhe) av Wagners ”Den flygande
holländaren” med Sigurd Björling i titelrollen och
gästspelande Siw Ericsdotter som Senta. Märkligare
var dock det premiäruppförande som Operan ett
par dagar senare — inom ramen för Stockholms
festspel — hade att bjuda ute på
Drottningholmstea-tern. Här rörde det sig nämligen om Glucks
”Ifige-nia på Tauris”, ett klassiskt mästerverk som inte
varit uppe i repertoaren på närmare fyrtio år.
Iscensatt av Lars Runsten gavs det nu under den
förnäme franske dirigenten Albert Wolffs egid med
Eva Prytz, Ingvar Wixell, Kolbjörn Höiseth och
Erik Sundquist i de centrala partierna.
Kungl. teaterns balettrepertoar utökades under
vårterminen med Birgit Åkessons och Kåre
Gunder-sons ”Riter” till musik av Ingvar Lidholm samt
med George Balanchines ”De fyra temperamenten”
(musik: Paul Hindemith) och ”Symfoni i C”
(musik: Bizet), bådadera instuderade av Vida Brown,
Balanchines amerikanska assistent.
Under största delen av hösten kunde Operan på
grund av genomgripande ombyggnadsarbeten inte
spela på sin egen scen. I stället gavs emellertid
åtskilliga föreställningar på andra håll: först i
London (Verdis ”Maskeradbalen”, Händeis ”Alcina”,
”Aniara” och ”Den flygande holländaren”), sedan
i Köpenhamn (”Aniara”), Malmö (”Aniara” och
Verdis ”Rigoletto”), Göteborg (”Aniara”), och
Oslo (”Aniara” och ”Maskeradbalen”) samt för
Riksteatern (”Kinesiskorna” och
”Äktenskapsväxeln”). Teaterns balettensemble turnerade under
ett par oktoberveckor i Tyskland och något senare
en hel månad i Kina.
Men den 9 december var tiden inne att inleda
en ny säsong i Stockholm, och detta skedde med
ett festligt utspel av Verdis ”Falstaff”, vartill
Kerstin Hedeby komponerat nya scenbilder och
kostymer och där Bengt Peterson gett rytm och stil åt
själva aktionen. Titelrollen gestaltades av Sigurd
Björling, och i ensemblen omkring honom märktes
bl. a. Margareta Hallin, Barbro Ericson, Judith
Garellick, Birgit Nordin, Uno Stjernqvist, Erik
Sædén och Kolbjörn Höiseth.
Som musikalisk ledare framträdde vid denna
märkesföreställning Operans nyengagerade
kapellmästare Michael Gielen — efterträdare till Sixten
Ehrling, vilken vid vårterminens slut, efter häftiga
tvister med hovkapellet, lämnat sin fasta post vid
Kungl. teatern. Under dess sejour i London samt
i Oslo medverkade han dock som gästdirigent.
På Kungl. teaterns scen gästuppträdde under
året Jussi Björling, Siw Ericsdotter, Birgit Nilsson,
Hjördis Schymberg och Anita Välkki.
Drottningholmsteatern fungerade
under sommarsäsongen inte enbart som tillfällig
”filial” till Kungl. teatern. Den gav liksom under
flera år förut även egna föreställningar och
premiäruppförde i juli Giovanni Paisiellos
”Barbera-ren i Sevilla”, som i Holger Bolands fyndiga regi
och under Bertil Bokstedts musikaliska ledarskap
spelades alldeles ypperligt av bl. a. Carl-Axel
Hallgren, Karin Langebo, Uno Stjernqvist, Arne Tyrén
och Erik Sundquist.
Stora teatern i Göteborg — där vid
årets början Bernhard Sönnerstedt definitivt trädde
till som chef — upptog på sin spellista för våren
en opera: Adolphe Adams ”Om jag vore kung”.
I dekorativ inramning av Endre Nemes, iscensatt
av Soini Wallenius, spelades den ut i början av
april med Carl Rune Larsson som dirigent och
Rut Jacobson, Lars Billengren, Gösta Kjellertz och
Paul Höglund i huvudrollerna. Teaterns
operettrepertoar under året omfattade Lehårs ”Glada
änkan” (regi: Lars Egge), Ernst Steffans ”Toni
från Wien” (regi: Folke Abenius), Francis Lopez’
”Revolt i Costa Pronto” (regi: Eugene Gabay) och
Oscar Straus’ ”En valsdröm” (regi: Alexander
Pich-ler; gästspel av Per Grundén).
I Göteborg gästspelade under juni The American
Ballet Theatre, och framförde bl. a. Birgit
Cull-bergs nya balett ”Lady from the sea” (grundad på
Ibsens drama ”Fruen fra havet”) med musik av
Knudåge Riisager.
Malmö stadsteater återupptog i januari
Bizets ”Carmen” (med gästspelande Kjerstin Dellert
Ingvar Wixell som Orestes i ”Ifigenia på Tauris”.
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 27 00:03:09 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1960/0151.html