Från luften studerade 26 Svedala-elever sitt landskap i maj. Denna originella geografilektion hade deras geografilärare adjunkt Bertil Carlberg tagit initiativet till och de 500 kr. DC 3:an kostade hade han skrapat ihop genom basar och tombola. Här ses adjunkten orientera eleverna på en Skånekarta före starten. Redan i samband med att principbeslut fattades om försöksverksamhet med nioårig enhets-skola förutsågs, att det efter hand skulle bli erforderligt att anpassa gymnasieutbildningen och organisationen till utvecklingen. Tiden har nu ansetts vara inne för att aktualisera denna fråga och ecklesiastikministern har tillkallat sakkunniga under ordförandeskap av generaldirektören' i skolöverstyrelsen, N. G. Rosén, med uppdrag att verkställa utredning rörande den gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll och organisation. För att i ett inledningsskede få ett någorlunda samlat grepp på detta vidsträckta problemkomplex har man gett sig i kast med att penetrera den gymnasiala utbildningens egenvärde och dess samhällsnytta. Med det första begreppet åsyftas det mått av allmänbildning, som varje slag av gymnasial utbildning bör ge de studerande. Den önskvärda innebörden av allmänbildningskravet prövas under beaktande av det förändrade läge, som följer av bl. a. naturvetenskapens och teknikens snabba utveckling, den förlängda skolplikts-tiden, de ökade och mer mångsidiga internationella kommunikationerna liksom de nya massmedias allt större roll som bildningsmedel. För analysen av den gymnasiala utbildningens samhällsnytta kommer utredningen att verkställa en kartläggning av de fordringar, som olika avnämare av gymnasialt utbildad arbetskraft, inbegripet de olika utbildningsanstalterna för fortsatt utbildning, ställer eller vill ställa på den gymnasiala utbildningens innehåll och resultat, framför allt i fråga om kunskaps- och färdighetsstandard. Till de frågor, som utredningen i fortsättningen kommer att syssla med, hör studietidens längd, linjedelningen, framför allt på det allmänbildande gymnasiet, samt graden av differentiering och specialisering på skilda fackgymnasiala utbildningsvägar. För övrigt väntar man att — till följd av enhetsskolans allmänna genomförande — intresset för fortsatt utbildning kommer att växa fram på en så bred front, att man måste finna nya utbildningsalternativ för dem, som vill välja eller med hänsyn till sin förmåga bör välja en utbildning med någon annan riktpunkt än vad det egentliga gymnasiet nu har. Detta kan i sin tur aktualisera en ändrad organisation av gymnasiet. Genom att den kommunala enhetsskolan nu i allt större utsträckning ersätter realskoledelen i de statliga högre allmänna läroverken har vissa svårbemästrade administrativa komplikationer anmält sig och under året blivit föremål för uppmärksamhet, beroende på bl. a. det tungrodda förvaltningsförfarandet, som skapat en orimlig arbetssituation för läroverksrektorerna. Även detta problem skall bli föremål för utredningens uppmärksamhet. Det är emellertid inte bara Kungl. Maj:t som observerat de administrationsproblem, som ligger i 1958 års skolstyrelsereform. Även riks- 220