Den nya kyrkan i Biskopsgården i Göteborg, som invigdes den 26 februari, har genom sin extrema interiör och djärva utformning väckt livlig debatt. Kyrkan, vars totala kostnad är c:a 700 000 kronor, har ritats av arkitekt SAR Johannes Olivegren och rymmer med hjälp av samlingssalarna 350 personer. Men regeringen gav honom dispens och han prästvigdes strax före jul. En debattfråga av stora mått blev docent Per-Erik Perssons i Lund bok om Kyrkans ämbete som Kristusrepresentation, där huvudmotståndarna i SvD:s spalter var biskop Ruben Josefson och professor Harald Riesenfeld. Den av biskopsmötet tillsatta liturgiska nämnden har för första gången sammanträtt och bl. a. beslutat att vissa kyrkoförsamlingar skall få bli experimentförsamlingar på det liturgiska området. I detta sammanhang kan nämnas att Diakonistyrelsen i musikdirektör Harald Göransson, Lidingö, fått sin förste kyrkomusiksekreterare. Diakonistyrelsen har vidare tillsatt en radio-och TV-sekreterare. Samma styrelses socialetiska delegation granskades kritiskt av SvD i en be-batt med tidningen Vår Kyrka. En genomgång av årets händelser visar vidare att vi ingalunda är i slutet av den intensiva kyrkobyggnadsepok som inleddes på allvar för cirka fem år sedan. Många kyrkor invigdes i olika delar av landet även under 1961. Hägerstens församling i Stockholm t. ex. invigde den 17 december sin omdiskuterade församlingskyrka. Vidare har åtskilliga kyrkor restaurerats, och främst bland dessa märks Västerås domkyrka. Linköpings domkyrka skall också genomgå en omfattande restaurering, större än Västerås. Men de nya kyrkorna har dålig akustik, framhöll i ett skarpt yttrande en del kyrkomusiker, och vi får se vad den debatten kan leda till. Den enda biskopsutnämningen under året kom 1 december, då domprosten Olle Herrlin i Uppsala blev biskop Algot Anderbergs efterträdare på Gotland. Det ovanliga inträffade att samtliga de tre på förslaget var motståndare till kvinnliga präster, vilket föranledde en rätt livlig debatt. Två andra biskopar, John Cullberg i Västerås och Elis Malmeström i Växjö, beviljades avsked från 1 oktober 1962. VÄSTERÄSDOMEN ÅTERÖPPNAD Västerås domkyrka återöppnades söndagen den 19 mars, Marie bebådelsedag, för gudstjänstbruk efter att under tre år ha varit stängd för en genomgripande restaurering. Högtidligheten bevistades av kungaparet och bland övriga hedersgäster märktes landshövding Gustav Cederwall i Västerås och förutvarande landshövdingarna där Conrad Jonsson och Ragnar Cas-parsson samt landshövdingarna i grannlänen Olov Rylander i Uppsala och Valter Äman i Örebro, alla med fruar, ättlingar till Västerås-biskopen Johannes Rudbeckius m. fl. I den kyrkliga akten deltog utom biskop John Cullberg ärkebiskop Gunnar Hultgren och biskop Gösta Lundström i Strängnäs samt assisterande präster från domkyrkoförsamlingen och Västerås stift, bland dem representanter för prästerskapet i Västmanland och Dalarna. Invignings talet hölls av biskop Cullberg, varefter ärkebiskopen, biskop Lundström och de tio assisterande prästmännen läste bibelord. Därefter yttrade biskop Cullberg: ”Och vare detta tempel upplåtet”. Omedelbart efter invigningsakten framträdde teol. dr Artur Adell och docent Ragnar Holte och överlämnade från Laurentius Petri-stiftelsen det första exemplaret av en ny utgåva av domkyrkans medeltida liturgibok Graduale Arosiense. Predikan hölls därefter av domprost Oscar Rundblom. Ett fylligt musikaliskt inslag ingick i högtiden, bl. a. en kantat av domkyrkoorga-nist Hugo Melin för soli, kör, orkester och orgel med koraltexter av Bo Setterlind och med Operachefen Set Svanholm, född i Västerås och utgången från dess läroverk, samt konsertsångerskan Birgitta Samuelsson som solister. 68