tionssatellit, medförde en förut ej använd kraftkälla för instrumenten, nämligen en liten atomreaktor. I Transit 4 B, som uppsändes den 15 november, vidareutvecklades denna nya princip. Samos 2—3 och Midas 3—4 är spanings-satelliter med lång livslängd. Deras banor passerar i närheten av polerna. Från Midas 4 skulle på 3 000 km höjd spridas ett bälte av ytterst tunna kopparnålar (350 miljoner st.), som skulle tjäna som reflektor för radiosignaler med svängningstalet 8 000 megahertz. Många astronomer protesterade mot denna ”förorening av rymden”. Emellertid torde nålarna på grund av något tekniskt fel aldrig ha spritts ut från den kapsel där de från början låg inneslutna. Tiros 3, som sändes upp den 12 juli, är i likhet med sina föregångare en väderlekssatellit. Tiros 1—3 har tillsammans tagit och återsänt över 90 000 bilder av jordens meteorologiska förhållanden. De kommer att följas av väder-lekssatelliter av typerna Nimbus och Aeros. Ett världsomspännande system av väderlekssatelli-ter diskuterades vid slutet av året på en internationell kongress i Washington, där även ryssarna deltog. Scout, en fyrstegsraket som drevs med fast bränsle, sände en satellit i omloppsbana den 16 februari. Den 3 mars lyfte Blue Scout en last på ungefär 75 kg till 2 500 km höjd. Dessa båda är de första vid satellitförsök använda USA-raketerna, där man använder fast bränsle i alla stegen. Amerikanska vetenskapsmän torde under året ha gjort stora framsteg i fråga om kontrollen av förbränningen hos en raket med fast bränsle. Raketplanet X-15 slog under året många rekord; på 32 km höjd uppnåddes en hastighet av ungefär 6 500 km/tim. — I december fick det amerikanska flygvapnet tillstånd att lägga om projekt Dyna Soar — som är en förändring av projekt Mercury i riktning mot pro- Mercurykapseln passerande över Florida och Kuba med en hastighet av 29 000 km/tim. — i en tecknad version. jekt X-15 — till försök att direkt uppnå en bemannad omloppsbana på satellithöjd. Den 27 oktober testades för första gången Wernher von Brauns långsiktiga Saturnuspro-jekt, som syftar till landsättning av ett rymdskepp med tre mans besättning på månen. Man provade de 8 motorerna i första steget till den 55 meter höga Saturnusraketen. Attrapper fyllde ut de övriga stegen, så att vikten blev den rätta, 400 ton. Motorernas dragkraft var vid starten 700 000 kilopond, d. v. s. dubbelt så stor som den dragkraft som uppgivits för Vostok 1. Försöket lyckades över förväntan: 400-tonspjäsen nådde 144 km höjd och hamnade en mil från pricken i målområdet i Atlanten, 360 km från Cape Canaveral. USA bevisade härmed att det kan tävla med Sovjet även i fråga om raketernas råstyrka. 18 1/2 MILJONER TILL UTLANDSHJÄLP Insamlingen ”Sverige hjälper”, som startade i slutet av januari med en varm rekommendation av kung Gustaf Adolf i ett anförande i radio och TV, gav ett resultat som vida översteg det väntade. Det insamlade beloppet uppgick till 914 miljon kronor och då staten utfäst sig att bidraga med ett lika stort belopp som det insamlade kunde ej mindre än 1814 miljoner ställas till förfogande, vilket gav möjlighet ej blott att fullfölja redan igångsatta projekt, i huvudsak i Etiopien, Pakistan och Ceylon, utan även att planera nya sådana. Närmast på programmet står en yrkesskola i Liberia i anslut ning till Lamcos verksamhet där samt en liknande skola i östpakistan. Administrationen handhades intill årsskiftet av en centralkommitté med en specialavdelning av Svenska institutet som sekretariat. Dess personalresurser har emellertid visat sig otillräckliga för den snabbt expanderande verksamheten. Därför inrättades under året ett särskilt statligt organ — Nämnden för internationellt bistånd (NIB) — ett helt litet ämbetsverk med fil. dr Arne Björnberg som generalsekreterare och chef. Det nya statliga organet trädde i verksamhet vid nyåret 1962. 89