Trängslets väldiga jorddamm, en av världens största med Sveriges största kraftverk söder om Norrland. TEKNISK REVY Av civilingenjör GREGORY LJUNGBERG Råvaror och fabriksanläggningar En viss optimism rådde beträffande världens naturtillgångar, särskilt i fråga om bränslen. Tillkomsten av nya oljefyndigheter gjorde att priset på olja stod lågt och beräknades förbli lågt. Detta påverkade bedömningen av förutsättningarna för andra bränslen. Beslut fattades sålunda om nedläggande av Svenska skifferolje a.-b:s anläggningar för framställning av olja ur skiffer. Läget påverkade också bedömningen av lönsamheten för planerade atomanläggningar. Malmletning pågick med livlighet över hela världen och många projekt var i gång för exploatering av nyfunna malmförekomster. I Sverige fann man efter en intressant undersökning, först med s. k. flygmagnetisk och därefter med seismisk mätning och slutligen genom provborrning av ett rekorddjupt hål, en ny, värdefull malmkropp vid Malmberget i Lappland, belägen på ungefär tusen meters djup, utgörande en god reserv för framtiden. De kända brytvärda malmerna inom LKAB:s områden uppskattades till mer än 2 600 milj. ton. Brytningen under året uppgick till c:a 16 milj, ton och beräknades 1966 stiga till 24 milj. ton. En ny gruva började byggas i Svappavaara med en 42 km lång järnväg, och i Luleå pågick en utbyggnad av hamnen, som syftade till en last-ningskapacitet av 12 milj, ton malm per år. Även vid de klassiska mellansvenska gruvfälten var verksamheten livlig, och den 500 år gamla brytningsplatsen vid Dannemora rapporterade rekordproduktion av sin manganrika järnmalm. Stålproduktionen, som starkt ökat under 50-talets slut, var omkring 3 milj, ton göt och beräknades fortsätta att växa även om investeringarna, som under de föregående åren legat vid 400 milj, kronor per år, väntades minska något. Arbetena med Liberiaprojektet pågick, vari en svensk grupp under ledning av Gränges-bergsbolaget tog en viktig del. Projektet åsyftade utnyttjande av järnmalmen i Nimbabergen och fordrade förutom anläggningar för gruvan en järnväg som kunde ta tåg på över 10 000 tons vikt, att jämföra med Riksgränsbanans maximala tågvikt, 3 000 ton, samt en hamn för 45 000-tonsfartyg. Man siktade på att våren 1963 ha en brytningskapacitet av 6 milj, ton per år och att 1968 vara uppe i 10 milj. ton. Ståltillverkningen gick alltmer över på utnyttjande av syrgas, utomlands liksom i Sverige. Den svenska Kaldoprocessen vann ökat insteg. 115