vilket enligt företagets verkställande direktör Åke Rusck bl. a. skulle innebära personalminskningar, såväl vid de skandinaviska baserna som inom utlandsorganisationen. Vid ett möte i Kastrups lufthamn i Köpenhamn den 1 juli enades de skandinaviska kommunikationsministrarna bl. a. om en snabbutredning av SAS organisation, administration och driftsformer samt ett speciellt utskott för att granska bolagets engagemang i Mexiko och Thailand. Frågan om eventuella förändringar i SAS-ledningen, som vid denna tidpunkt livligt diskuterades inte minst i pressen, togs inte upp vid mötet. Den 4 juli, efter ett styrelsemöte i Oslo, meddelades emellertid att SAS verkställande direktör, Åke Rusck, skulle lämna företaget den 15 juli och att hans uppgifter ”tills vidare” skulle övertas av verkställande direktören i Asea i Västerås, Curt Nicolin, en ung företagsledare — Nicolin är född 1921 — som skaffat sig ett aktat namn som framgångsrik rationaliseringsexpert. I samband med skiftet på direktörsposten och utredningarna både inom och utom SAS blev styrelsens ordförande, bankdirektören tekn. dr Marcus Wallenberg, i främst dansk och norsk press utsatt för en delvis mycket frän kritik. Kritikerna ville göra gällande att det som kallats ”SAS Mexikoäventyr”, d. v. s. engagemanget i Guest Aerovias, var ett åtagande som inspirerats och genomdrivits av dr Wallenberg personligen, och att intressen vid sidan av SAS var det egentliga motivet. Dir. Rusck skulle, hette det vidare, har gjorts till ”syndabock” och därför tvingats lämna sin post. Dessa rykten dementerades energiskt, inte minst av dir. Rusck, och dr Wallenberg framträdde själv i radio den 11 juli med en redogörelse för SAS-styrelsens ställningstaganden bl. a. i fråga om engagemanget i Mexiko. Under den nye SAS-chefen, dir. Nicolin, intensifierades rationaliseringsansträngningarna inom SAS. Genom anställningsstopp och per-mitteringar reducerades personalen, och genom bl. a. minskad lagerhållning och ”krympning” eller avveckling av en rad perifera engagemang ”bantades” organisationen med besparingar som följd. Vid en presskonferens den 21 augusti tillkännagav emellertid dir. Nicolin att SAS räknade med att under det pågående verksamhetsåret förlora över 100 miljoner kr., men att frukterna av det dittillsvarande rationaliserings-arbetet kunde beräknas till 45 miljoner per år. Under årets sista månad kunde dir. Nicolin dessutom slutföra förhandlingarna med det amerikanska företaget General Dynamics Co. Den 17 juli satte sig direktör Curt Nicolin från Asea i chefsstolen hos SAS. Denna bild togs vid en överläggning med företrädaren, direktör Åke Rusck, den 5 juli. och SAS samarbetspartner, det schweiziska bolaget Swissair, om de av det skandinaviska flygbolaget beställda två jetplanen av typen Convair 990 Coronado. Uppgörelsen innebar, att SAS-beställningen på två plan annullerades, men att SAS av Swissair förband sig hyra två plan av samma typ. Annulleringen av beställningen hos Convair medförde ett med 65 milj, kr. minskat investeringstryck — men också att General Dynamics befriades från ett preliminärt avtal, enligt vilket det amerikanska företaget för 25 miljoner kr. skulle överta sex maskiner av propellertypcn DC-7-C, som SAS inte lyckats avyttra. Det skandinaviska flygbolagets förlust under verksamhetsåret 1961 (1 oktober 1960—t. o. m. 30 september 1961) blev som nämnts mindre än den beräknade, eller 89,6 miljoner. Av redovisningen framgick bl. a. att produktionsökningen under året, räknad i offererade tonkilometer, var 16,5 procent, medan ökningen i betalda tonkilometer var blott 4,7 procent. Passagerartra-fiken steg blott med 1,5 procent, och lastfaktorn var den lägsta dittills, 50,0, liksom kabin 127