lusentals egyptier lämnade Syrien efter revolten mot Nasser via Beirut i grannlandet Libanon. På bilden ses egyptier, bärande Nasserporträtt, sedan de passerat gränsstationen mellan Syrien och Libanon. I Sydrhodesia antogs 1961 en ny författning, som visserligen gav afrikanerna något ökade politiska rättigheter men som likväl betydde att de vita behöll sin dominerande ställning. Hela problemet ställdes på sin spets, då brittiska regeringen försökte förmå sir Roy Welen-sky, federationens premierminister, att samtycka till en författningsreform i protektoratet Nord-rhodesia, som kunde betyda att detta i likhet med Nyasaland fick en lagstiftande församling med afrikansk majoritet. Welensky motsatte sig denna politik, och London försökte vinna tid genom olika kompromissförslag, som inte syntes tillfredsställa någon part. Rhodesiaproblemet hade flera beröringspunkter med den för hela samväldet mycket svåra sydafrikanska frågan. Redan 1960 föreföll det mycket ovisst, om Sydafrikanska unionen med sin rasdiskriminering och sitt förtryck över huvud taget mot den svarta befolkningen skulle få stanna kvar inom samväldet. Frågan blev akut vid en samväldeskonferens i London i mars 1961, och det hela slutade med att Ver-woerds regering — därtill nödd och tvungen — tog tillbaka sin ansökan om fortsatt medlemskap för unionen, då denna i maj konstituerades som republik. Utvecklingen i Afrika under 1961 hade dock ljusa punkter för britterna. Sierra Leone blev en fri samväldesstat i april, likaså det förutvarande brittiska förvaltarskapsområdet Tan-ganyika i december. Upprättandet av dessa dotterstater betydde nya goda resultat av en vidsynt politik från kolonialmaktens sida. Även i Kenya fortsatte en avveckling av det gamla systemet; afrikanska nationalistpartier vann majoritet vid val, och Storbritannien visade sig redo att påskynda koloniens förvandling till självständig stat, dock endast om makten kunde överlämnas till en stabil regim. Syrisk revolt hårt slag för Nasser Förenade arabrepubliken upplöstes i september genom att Syrien bröt sig ut ur unionen. Initiativet togs av militära och konservativa politiska kretsar i Damaskus. I det första oklara stadiet omedelbart efter revolten gav president Nasser anfallsorder till armé- och flygförband, 326