bägge ägnade att understryka det ekonomiska uppsvinget, skall noteras: Den 25 november undertecknades i Moskva ett varuutbytesavtal för 1962 i överensstämmelse med gällande ramavtal för Finlands handel med Sovjetunionen under femårsperioden 1961 till 1965. Varuutbytet ökar enligt detta avtal med ungefär en fjärdedel. Finland skall bl. a. exportera fartyg, pappersmaskiner och utrustning för den ryska cellulosaindustrien och importera bilar, fast och flytande bränsle, metaller och konstgödsel. Viktigt ur Finlands synpunkt är att metallindustriens orderstock stär-kes genom avtalet. Härigenom tryggas sysselsättningen inom en betydelsefull sektor. — Sysselsättningsläget var f. ö. mycket gott under hela 1961. Den 1 december avgav regeringen proposition till riksdagen om en myntreform, avsedd att genomföras vid årsskiftet 1962—1963. Reformen innebär att 100 nu-mark förvandlas till en mark och att den gamla myntenheten penni (en hundradels mark) återinförs. Det faktum att regeringen vågat framlägga förslaget kommenterades i pressen som ett tecken på att förtroendet för penningvärdets stabilitet är stort. — Härtill bör kanske tillläggas, att statsbanken, Finlands bank, mot slutet av året varnade för det ökade inflationstryck, på vilket vissa tecken kunde iakttagas. Statförslaget för 1962 slutade i sin av riksdagen antagna version på omkring 480 miljarder mark, ett oroande högt belopp, hävdades inom oppositionspartierna, särskilt med hänsyn till att utgiftssidan delvis måste täckas med betydande statslån. En resande president Under större delen av året föreföll den utrikespolitiska situationen för Finlands del relativt lugn och republikens president förberedde sig för en serie officiella besök utomlands, vilka också alla kunde genomföras. I mars besökte president och fru Kekkonen Norge som gäster hos kung Olav, vilken i sin tur under sommaren gästade presidenten i Helsingfors. I maj avlade presidentparet besök i Storbritannien på den brittiska regeringens inbjudan och kort därefter i Österrike. Den 10 oktober avreste presidentparet slutligen på ett besök i Kanada och USA som varade tre veckor och som var det första besöket på den amerikanska kontinenten som någonsin avlagts av en president i republiken Finland. Sovjetunionens president Leonid Bresjnev besökte Finland i september. Besöket var en svarsvisit efter president Kekkonens Moskva-besök i november 1960. På tal om uppmärksammade officiella resor kan vidare nämnas, att den svenske arméchefen, generallöjtnant Thord C:son Bonde, i februari besökte Finland och att besöket i maj besvarades av kommendören för Finlands försvarsmakt, general Jaakko Sakari Simelius. SOVJET AKTUALISERAR BISTÅNDSPAKTEN AV 1948 Av redaktör HENRIK ANTELL Måndagen den 30 oktober 1961 överlämnade Sovjetunionens utrikesminister Andrej Gromyko till Finlands ambassadör i Moskva, Eero A. Wuori, en not, i vilken den ryska regeringen utförligt motiverade sin uppfattning att den militära situationen i Östersjön, främst till följd av upprustningen i Västtyskland, medfört sådan krigsfara, som enligt den andra paragrafen i det i april 1948 mellan Finland och Sovjetunionen ingångna fördraget om vänskap, samarbete och bistånd förutsätter gemensamma rådplägningar mellan de två fördragsländerna. I noten kritiserades Danmark och Norge utförligt för sin samverkan med Nato, men även Sverige för att inte ha avvisat Västtysklands ”militära intriger” i östersjöområdet och därutöver dels för att ha upprätthållit förbindelser mellan svenska och tyska militärer, dels för att ha levererat vapen till Västtyskland. (En avskrift av noten lämnades f. ö. till den svenske Moskvaambassadören Sohlman.) Mot Finlands regering riktades däremot inte någon egentlig kritik, även om det i noten hävdades, att en del tidningar i Finland, vilka uppträder som språkrör för vissa bestämda kretsar, gett aktivt stöd åt Natoländernas farliga krigsförberedelser och därmed befordrat krigspsykosen samt förvanskat Sovjetregeringens fredsvänliga initia 389