Varma korvgubbarnas ketchup- och gurkförsäljning var uppe i riksdagen och här är SvD-tecknaren Halds syn på polisens jakt efter syndarna. INRIKESPOLITISK ÖVERSIKT Av redaktör ERIK LARSSON De kommunala valen i september satte självfallet sin prägel på riksdagsåret 1962. De tilldrog sig intresse inte minst med tanke på resultatet av andrakammarvalet två år tidigare. Styrkeförhållandet mellan regering och opposition, liksom oppositionspartiernas inbördes relationer, hörde till den allmänna debattens stående ämnen. I samband därmed förekom också spekulationer om högerpartiets möjligheter att redan 1962 inleda en återhämtning efter 1960 års bakslag. Riksdagsåret 1962 går dock sannolikt till historien främst som de omfattande beslutens och de stora reformernas år. Då avgjordes frågor såsom kommunindelningen, enhetsskolan, socialförsäkringen, brottsbalken m. fl. Besluten var inte alltid enhälliga, men i stort sett blev dock enigheten om huvudlinjerna det förhärskande intrycket. Det svenska engagemanget i FN och i världsorganisationens verksamhet i Kongo gav anledning till mera utrikespolitiskt betonade diskussioner. Det var fallet också med den under året allt mera aktuella frågan om den svenska anknytningen till EEC. Budget med rekordsiffror Den budget finansminister Gunnar Sträng presenterade i statsverkspropositionen 1962/63 uppvisade nya rekordsiffror. Statsinkomsterna i driftbudgeten var upptagna till 18,8 miljarder kronor och utgifterna till 17,3 miljarder. Ett överskott alltså på 1,5 miljard, vilket räckte 85