Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inrikespolitisk översikt. Av redaktör Erik Larsson
- Forskningsfond och räntesänkning
- Kreditinstitut, varm korv m. m.
- Kompletteringspropositionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillgodosedda över budgeten. Hr Regnell (h),
bankoutskottets ordförande, som redogjorde för
förslaget, fann att ingen skulle bli lidande av
det föreslagna arrangemanget.
Under det första halvåret gjordes två
diskontosänkningar. Den första kom den 6 april
och sänkte procenttalet från 5 till 4,5.
Åtgärden som motiverades med de lugnare
konjunkturerna utlöste allmän tillfredsställelse.
Hrr Ohlin (fp) och Heckscher (h) påpekade
emellertid, att en räntesänkning inte fick
politiseras. Bakgrunden var att centerpartiet i förväg
gett offentlighet åt att dess representant i
riksbanksfullmäktige, riksdagsman Torsten
Bengtson, fått förtroenderådets uppdrag att kräva
räntesänkning. Sådana uppdrag bör en ledamot
av bankofullmäktige inte ta emot, förklarade
riksbankschefen Per Åsbrink.
Det har funnits desto större anledning att
sänka diskontot som just en rörlig
penningpolitik är särskilt önskvärd, framhöll SvD, och
Dagens Nyheter (fp) underströk vikten av att
räntan sänks så snart det kan ske utan att
rubba samhällsekonomiens balans.
Stockholms-Tidningen (s) undrade, om sänkningen skulle
få någon egentlig effekt för företagare och
sparare men fann det vara av intresse att se, om
åtgärden betydde något för valutareserven.
Den andra diskontosänkningen skedde den 8
juni, också då med 0,5 procent.
Valutaregleringen förlängdes med ett år från
den 1 juli 1962.
Kreditinstitut, varm korv m. m.
Under vårriksdagen beslöts de två nya
kreditinstitut som finansministern bebådat i
stats-verkspropositionen. AB Svensk exportkredit
fick ett aktiekapital på 100 milj, kr., varav
hälften kommer från staten och hälften från
affärsbankerna. Det andra institutet, AB
Före-tagskredit, skall stå till tjänst med långfristiga
krediter till mindre och medelstora företag,
företrädesvis sekundärkrediter. Staten och
affärsbankerna är också här gemensamma
ägare, och den sammanlagda
utlåningsmöjlig-heten beräknades till 100 milj.
Från näringslivet noteras vidare en
förbättring i försäljningen av varm korv o. dyl. Hrr
Nordgren och Sveningsson i Tranemo m. fl.
(h) hade observerat, att de som utomhus
salubjöd varm korv egentligen inte fick sälja
tomatsås, gurka och liknande varor, vilket
betecknades som ett förbiseende. De begärde alltså
att texten i butiksstängningslagen skulle ändras.
Förslaget mötte förståelse hos andra
lagutskottet, som anmärkte att det i lagtexten räckte
med en exemplifiering av de vanligaste
tillbehören till den varma korven. Enligt
riksdagsbeslut i mars blev det den 1 juli fullt lagligt
att sälja korv med tomatsås och gurka.
I mars presenterade också 1959 års
långtidsutredning sitt betänkande, vari framhölls att
tillgången på arbetskraft under första hälften
av 1960-talet sannolikt skulle öka med högst
140 000 personer eller 4 procent. Under den
andra hälften av decenniet väntades ökningen
bli ännu mindre. För ökad produktion krävdes
alltså ökad produktivitet per anställd. Den
totala produktionen beräknades kunna öka med
4 procent per år under tiden 1960—-1965 mot
en ökning med 3,5 procent per år under
1950-talet. I oförändrade priser innebar detta en
ökning av nationalprodukten från 69 till 84
miljarder under 1960-talets första fem år.
Kompletteringspropositionen
I det kompletterande riksstatsförslaget för
budgetåret 1962/1963 beräknades
statsinkomsterna jämfört med statsverkspropositionen stiga
med 379 milj, till 19 206 milj, kr., medan
driftbudgetens utgifter upptogs med 18 355
milj., vilket jämfört med
statsverkspropositionen innebar en ökning med 1 031 milj. Sedan
400 milj, avsatts till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel återstod av
överskottet 451 milj. kr. mot 1 528 milj, enligt
statsverkspropositionen.
Finansminister Gunnar Sträng erinrade om
att han i statsverkspropositionen understrukit,
att det på totalbudgeten redovisade överskottet
på 20 milj, endast var formellt, eftersom man
inte kunnat ta hänsyn till betydande
utgiftsökningar. Sedan dessa blivit kända, hade man
fått fram ett underskott på 700 milj., framhöll
finansministern, som var pessimistisk och
ansåg, att det under de närmaste åren inte fanns
plats för vare sig skattesänkningar eller
utgiftsökningar utöver redan gjorda åtaganden. Han
föreslog oförändrat 100-procentigt uttag av
grundbeloppet för preliminär inkomstskatt.
SvD påminde om att oppositionen föreslagit
inte bara skattesänkningar utan också
besparingar av hundratals miljoner. ”Det finns inte så
mycket som en antydan därom i hr Strängs
proposition, inte ett tecken på intresse.” Dagens
Nyheter (fp) tyckte att hr Sträng var alltför
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0094.html