- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtionde årgången (händelserna 1962) /
94

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör Erik Larsson - Forskningsfond och räntesänkning - Kreditinstitut, varm korv m. m. - Kompletteringspropositionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillgodosedda över budgeten. Hr Regnell (h), bankoutskottets ordförande, som redogjorde för förslaget, fann att ingen skulle bli lidande av det föreslagna arrangemanget. Under det första halvåret gjordes två diskontosänkningar. Den första kom den 6 april och sänkte procenttalet från 5 till 4,5. Åtgärden som motiverades med de lugnare konjunkturerna utlöste allmän tillfredsställelse. Hrr Ohlin (fp) och Heckscher (h) påpekade emellertid, att en räntesänkning inte fick politiseras. Bakgrunden var att centerpartiet i förväg gett offentlighet åt att dess representant i riksbanksfullmäktige, riksdagsman Torsten Bengtson, fått förtroenderådets uppdrag att kräva räntesänkning. Sådana uppdrag bör en ledamot av bankofullmäktige inte ta emot, förklarade riksbankschefen Per Åsbrink. Det har funnits desto större anledning att sänka diskontot som just en rörlig penningpolitik är särskilt önskvärd, framhöll SvD, och Dagens Nyheter (fp) underströk vikten av att räntan sänks så snart det kan ske utan att rubba samhällsekonomiens balans. Stockholms-Tidningen (s) undrade, om sänkningen skulle få någon egentlig effekt för företagare och sparare men fann det vara av intresse att se, om åtgärden betydde något för valutareserven. Den andra diskontosänkningen skedde den 8 juni, också då med 0,5 procent. Valutaregleringen förlängdes med ett år från den 1 juli 1962. Kreditinstitut, varm korv m. m. Under vårriksdagen beslöts de två nya kreditinstitut som finansministern bebådat i stats-verkspropositionen. AB Svensk exportkredit fick ett aktiekapital på 100 milj, kr., varav hälften kommer från staten och hälften från affärsbankerna. Det andra institutet, AB Före-tagskredit, skall stå till tjänst med långfristiga krediter till mindre och medelstora företag, företrädesvis sekundärkrediter. Staten och affärsbankerna är också här gemensamma ägare, och den sammanlagda utlåningsmöjlig-heten beräknades till 100 milj. Från näringslivet noteras vidare en förbättring i försäljningen av varm korv o. dyl. Hrr Nordgren och Sveningsson i Tranemo m. fl. (h) hade observerat, att de som utomhus salubjöd varm korv egentligen inte fick sälja tomatsås, gurka och liknande varor, vilket betecknades som ett förbiseende. De begärde alltså att texten i butiksstängningslagen skulle ändras. Förslaget mötte förståelse hos andra lagutskottet, som anmärkte att det i lagtexten räckte med en exemplifiering av de vanligaste tillbehören till den varma korven. Enligt riksdagsbeslut i mars blev det den 1 juli fullt lagligt att sälja korv med tomatsås och gurka. I mars presenterade också 1959 års långtidsutredning sitt betänkande, vari framhölls att tillgången på arbetskraft under första hälften av 1960-talet sannolikt skulle öka med högst 140 000 personer eller 4 procent. Under den andra hälften av decenniet väntades ökningen bli ännu mindre. För ökad produktion krävdes alltså ökad produktivitet per anställd. Den totala produktionen beräknades kunna öka med 4 procent per år under tiden 1960—-1965 mot en ökning med 3,5 procent per år under 1950-talet. I oförändrade priser innebar detta en ökning av nationalprodukten från 69 till 84 miljarder under 1960-talets första fem år. Kompletteringspropositionen I det kompletterande riksstatsförslaget för budgetåret 1962/1963 beräknades statsinkomsterna jämfört med statsverkspropositionen stiga med 379 milj, till 19 206 milj, kr., medan driftbudgetens utgifter upptogs med 18 355 milj., vilket jämfört med statsverkspropositionen innebar en ökning med 1 031 milj. Sedan 400 milj, avsatts till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel återstod av överskottet 451 milj. kr. mot 1 528 milj, enligt statsverkspropositionen. Finansminister Gunnar Sträng erinrade om att han i statsverkspropositionen understrukit, att det på totalbudgeten redovisade överskottet på 20 milj, endast var formellt, eftersom man inte kunnat ta hänsyn till betydande utgiftsökningar. Sedan dessa blivit kända, hade man fått fram ett underskott på 700 milj., framhöll finansministern, som var pessimistisk och ansåg, att det under de närmaste åren inte fanns plats för vare sig skattesänkningar eller utgiftsökningar utöver redan gjorda åtaganden. Han föreslog oförändrat 100-procentigt uttag av grundbeloppet för preliminär inkomstskatt. SvD påminde om att oppositionen föreslagit inte bara skattesänkningar utan också besparingar av hundratals miljoner. ”Det finns inte så mycket som en antydan därom i hr Strängs proposition, inte ett tecken på intresse.” Dagens Nyheter (fp) tyckte att hr Sträng var alltför 94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free