pessimistisk och menade att budgeten var mycket väl balanserad. Stockholms-Tidningen (s) gjorde reflexionen, att ”skatteinkomsterna för det nya budgetåret troligen är alltför snävt beräknade”. Växjöbladet (cp) sällade sig också till kritikerna med påpekandet, att ”konjunkturläget och statsfinanserna medger en ytterligare skattelättnad”. I bevillningsutskottet, som följde finansministerns förslag, önskade höger- och folkpartiledamöter enligt partimotioner, att allmänna skatteberedningen vid utformningen av förslag till statliga skatteskalor skulle få utgå från en väsentlig breddning av det proportionella inkomstskiktet och lindring av progressiviteten. I en högerreservation yrkades sänkning av ut-tagningsprocentcn från 100 till 90 för första halvåret 1963, medan centerpartiledamöterna önskade ett förslag så snart som möjligt om skattelättnad och omfördelning av skattetrycket. Folkpartiledamöterna föreslog att inkomsterna från riksbanksfonden skulle upptas till 100 milj, i stället för 50 som finansministern beräknat. Riksdagen fick i slutet av maj en brett upplagd finansdebatt, som slutade med bifall till kompletteringspropositionen och storslakt på borgerliga reservationer och yrkanden. Under meningsutbytet i andra kammaren gick gränsen dels mellan regeringen och oppositionen, dels också mellan högern och folkpartiet och centerpartiet, och hr Sträng åtog sig slutligen att gradera de tre partiernas yrkanden: utgifterna för statskassan skulle genom högerns förslag bli 640 milj., genom folkpartiets 680 och genom centerpartiets 1 150 milj. kr. Finansministern förklarade sig emellertid villig efter påpekande av högerledaren Gunnar Hcckscher att göra en justering nedåt i högersiffran. Första kammaren hade debatterat och voterat färdigt vid halv 1-tiden på natten, medan 29; Tecknar-Anders syn på sista valsen för Radio Nords piratskepp ”Bon Jour”. andra kammaren blev klar drygt en timme senare. (I december 1962, då inte fullt hälften av budgetåret 1962/63 förflutit, ladc riksräken-skapsverket fram en ny kalkyl för statsinkomsterna. Denna slutade på 19 729 miljoner, eller gott och väl 900 miljoner mer än i statsverks-propositionen.) Blev snabbt sannspådd Debatten i första kammaren hade en poäng i samband med behandlingen av ett borgerligt förslag om att ensamstående vårdnadshavare skulle få ett och ett halvt ortsavdrag för studerande barn i åldern 16—18 år utöver gällande två avdrag upp till 16 år. Utskottsordföranden, hr John Ericsson (s), gick skarpt till rätta med yrkandet och betecknade det som en orättvisa mot familjer utan barn. Statsrådet Ulla Lindström kunde emellertid från medkammaren rapportera, att Sträng lovat att regeringen själv till hösten skulle komma med ett skattelättnads-förslag för ensamstående föräldrar. Hr Hagberg i Malmö, högerns gruppledare, som i sitt inledningsanförande konstaterat, att det tidigare hänt att regeringen tagit upp ett avvisat borgerligt förslag, återkom med anmärkningen, att han inte kunnat ana att han skulle bli sannspådd så snart. Socialdemokraterna vill inte ta skäl, även om dessa är aldrig så goda, kommenterade SvD, som tog upp hr Heckschers resonemang om skattetryckets konsekvenser i fråga om både löner, priser och kostnadsnivå. Stockholms-Tidningen (s) tyckte att finansministern var onödigt snorkig, då han betecknade oppositionens budgetalternativ som ”abstrakta och hypotetiska ting”. 95