Justitieministern frågade, om riksdagen verkligen var beredd att ta ansvaret för ett absolut förbud mot fängelse för unga lagöverträdare. Han reagerade också mot kritiken av att våld-täktsbrottet utsträckts till att gälla även inom äktenskapet. Varför skulle man vägra gift kvinna samma skydd som ges kvinna som sammanbor med man utan äktenskap? I första kammaren ifrågasatte fröken Mattson i Göteborg (s), om inte tiden nu var mogen för förbud mot fängelse för underåriga. Hr Hernelius (h) framhöll, att alkoholism är en sjukdom och inte ett brott och att det bästa vore, om man redan nu kunde avskilja fyllerifrågan ur brottsbalken. Talaren, som var en av motionärerna i detta ämne, hoppades att utredningen härom skulle bli av så snart som möjligt. SvD anmärkte på den oklarhet som syntes råda beträffande förhållandet barnavårdsnämnd —domstol i fråga om möjligheten att döma en lagbrytare under 18 år till fängelse. Åberopande ett exempel av justitieministern konstaterade SvD, att ”efter utskottsutlåtandets ordalydelse att döma bör domstolen här ha full frihet att välja påföljd, oavsett vilken ståndpunkt barnavårdsnämnden ger till känna”. Dagens Nyheter (fp) framhöll, att forskningen på området satts i gång så sent att brottsbalken måste byggas mera på känsla, tro och tänkande än på er-farenhetsvetande och omprövning. Aftonbladet (s) hoppades, att lagrummet skulle tillämpas restriktivt och att samhället skulle rusta upp de vårdformer som man visste kunde åstadkomma återanpassning, och Expressen (fp) fastslog att fångvården rustats upp, medan ungdomsvårdsskolorna försummats, varför de sistnämnda inte utan vidare kunde ges företräde. Förstatligad polis Riksdagen biföll enhälligt den under vårsessionen framlagda propositionen om förstatligande av polis-, exekutions- och åklagarväsendet från den 1 januari 1965. Däremot var det delade meningar om den övergångstid under vilken staten skulle överta kostnaderna. I propositionen hade föreslagits en övergångstid på fem år, medan högerreservanterna i statsutskottet yrkat på tre år. Femårsperioden godkändes med 117 röster mot 19 i första kammaren och med 176 mot 38 i andra. Hrr Holmberg i Stockholm och Staxäng (h) betonade önskvärdheten av att kommunerna så snart som möjligt får den skattelättnad som förstatligandet innebär, medan hrr Andersson i Tidaholm och Almgren (s) påpekade, att Stadsförbundet och Landskommunernas förbund godtagit den längre övergångstiden. Inrikesminister Rune Johansson framhöll, att bakgrunden till reformen var viljan att förbättra samhällets förmåga att ge nödvändigt skydd. Innebörden i beslutet är bl. a. att landet indelas i lokala polisdistrikt, vart och ett med en centralort. Varje distrikt skall vara så stort att det sysselsätter en poliskår på 20—50 man. Topporganet blir en rikspolisstyrelse — inrättad den 1 juli 1964 — under en rikspolischef. Rikspolisstyrelsen skall delvis bestå av lekmän. Oljelagringen Frågan om kostnadsfördelningen mellan staten och enskilda för beredskapslagringen av olja blev föremål för långa debatter. De borgerliga reservanterna i utskottet hade ansett, att kostnaderna för de skyddade lagringsan-läggningarna helt skulle åvila staten, medan kostnadsfördelningen för de oskyddade borde vara 60 procent för staten och 40 procent för de lagringsskyldiga. Regeringsförslaget vann med knappa marginaler — 73 röster mot 64 i första kammaren och 103 mot 100 i andra. Beslutet innebär, förutom oljeavgifter av olika storlekar, att oljebranschen och storkonsumenterna under perioden 1963—1969 liksom hittills skall sköta beredskapslagringen av mineraloljor. I 1961 års priser beräknas årskostnaderna för lagringen till 112 milj., varav 53 milj, skall finansieras prisvägen, medan 59 milj, skall utgå i form av statliga indexregle- rade ränte- och amorteringsfria lån till de lagringsskyldiga. Från borgerligt håll framhölls bl. a., att den skyddade lagringen var en försvarsberedskap och därmed också en statlig angelägenhet. Handelsminister Gunnar Lange bestred, att det rörde sig om ökade kostnader, men hr von Sydow (h) replikerade, att kostnadsökningarna var obestridliga. Dagens konjunkturer gör det orimligt att lägga ökade kostnader på de lagringsskyldiga. Det innebure att ökade kostnader lädes på industrien, sade han. Efter att ha hållit riksdag och allmänhet på sträckbänken i högertrafikfrågan under hela året gjorde regeringen i elfte timmen en överraskande aktion i form av sonderingar hos de demokratiska oppositionspartierna angående möjligheten att genomföra reformen med samfällda krafter. Resultatet blev enighet om att 103