Walter Schirra i amerikanska flottan med Mercury-Atlas 8, och kapseln Sigma 7, från Cape Canaveral under samma villkor som Glenn och Carpenter. Men han gjorde 6 varv runt jorden och hamnade efter en i alla avseenden perfekt flygning, som tog 9 timmar och 13 minuter, alldeles bredvid hangarfartyget Kearsarge nordost om ön Midway i Stilla havet. Ingen av de amerikanska astronauterna besvärades av det tyngdlösa tillståndet, och deras reaktioner var på det hela taget vad man väntat sig även under de starkaste påfrestningarna. Trots Carpenters misstag verkar det just nu som om människan spelar en viktig roll vid sidan av automaterna för kontrollen av rymdskepp — särskilt Schirras manuellt utförda manövrer med sin kapsel är ett bevis för den saken. Materialet från de tre försöken bildar nu en säker grund för USA:s fortsatta experiment med bemannade rymdskepp. USA.s övriga experiment i jordens närhet. Månskotten. Telstar 1, den första TV-satelliten, uppsändes den 10 juli. Den är byggd av The Bell Telephone Laboratories, har formen av ett klot med 85 cm diameter och väger ungefär 80 kg. Banan lutar 45° mot ekvatorn, höjden varierar mellan 930 och 5 600 km. Kraftförsörjningen sker genom 3 600 solceller. De levererar 15 watt till de elektroniska kretsarna, som innehåller 1 064 transistorer, 1 464 dioder och ett enda vakuumrör. Telstar tar upp svaga signaler från jordytan, förstärker dem 10 miljarder gånger och skickar sedan ut dem på lägre svängningstal. Eftersom signalerna återsänds i alla riktningar är deras effekt vid en punkt på jordytan försvinnande liten — av storleksordningen en miljarddels watt. De uppfångas av specialbyggda antenner och förstärks av en maser — en rubin avkyld i flytande helium. Sådana mottagarstationer finns på båda sidor om Atlanten, och från dem kan signalerna sändas vidare till olika orter med konventionella metoder. Kapaciteten hos Telstar är 60 samtidiga telefonsamtal i båda riktningarna, 600 samtidiga samtal i en riktning eller ett TV-program i en riktning. Resultatet har varit över förväntan. Även Sverige har deltagit i TV-sändningar med detta tekniska underverk, som betecknar första länken i ett globalt televisionsnät med satelliter som relästationer. ”Vänskap 7” efter återkomsten till jorden. Spåren efter den häftiga hettan är tydligt synliga i botten. Tiros 4—6 är lyckosamma fortsättningar på vädersatelliterna i Tirosserien. Det hela är början till ett likaledes globalt nät av satelliter — i detta fall som meteorologiska rapportörer. Anna, ”den blinkande stjärnan”, är en geo-detisk satellit, som sändes upp den 31 oktober i en nästan cirkulär bana på 1 100 km höjd. Blink-Anna är försedd med fyra utomordentligt starka ljuskällor av xenongas — var och en har en effekt av mer än en miljon watt. På en signal från jorden kan de aktiveras till en serie ljusglimtar (som f. ö. kan ses i en vanlig kikare). Dessa ljusglimtar fotograferas nu mot sin bakgrund av kända stjärnor från olika punkter av jordytan. Härigenom kan avståndet mellan de olika observationsplatserna bestämmas med större noggrannhet än förut. Kartografer, raketingenjörer och geodeter får på så sätt en mera exakt kunskap om jordens form, storlek och gravitationsfält. Flera nationer, däribland Sovjet, deltar i experimentet. 119