utrustning, som i princip består av ett borrör med ringborrkrona samt i detta en borrstång med borrkrona. Under kraftig vattenspolning nedborras rör och stång samtidigt genom jordmaterialet tills ringborrkronan fått fäste i berggrunden. Då frånkopplas borröret, och borrstången med krona borras ned i berget på vanligt sätt. Laddningen utföres genom ett plaströr, som sticks ned i borröret sedan stången dragits upp, varefter även borröret avlägsnas. Efter sprängningen muddras såväl berg som jordmassor med skopmudderverk. Lindömetoden har även kommit till användning i inseglingsleden till Luleå liksom vid sprängningen för fördjupning av en oljehamn i Genua i Italien. En intressant ny metod med luftdämpning av tryckvågen vid sprängning i vatten provades med gott resultat i samband med byggandet av Arendalsvarvet i Göteborg. Ett pumphus 50 meter från sprängplatsen ansågs kunna få allvarliga skador av den tryckvåg som skulle uppstå i vattnet vid detonationen, varför man på något sätt måste söka dämpa tryckvågen. Tre stycken plaströr, 60—70 meter långa, lades ned parallellt på botten i en halvcirkel kring pumphuset. I rören hade man borrat ett stort antal hål med visst mellanrum. Tryckluft pumpades in i rören och pressades genom hålen, varvid en ridå av bubblor bildades ovanför. Denna ridå dämpade effektivt tryckvågen vid sprängningen, som utfördes med 350 kg dynamit. Teleteknik och kommunikationer Den teknik som automattelefonien grundar sig på har hittills varit uppbyggd kring elektro-mekanisk apparatur — reläer och väljare. Sverige har sedan länge en bemärkt ställning på detta område. L M Ericsson introducerade i början på 20-talet 500-väIjarsystemet, varmed sedan flertalet större städer i Sverige automatiserats och likaså många i utlandet. Utvecklingen av koordinatväljarsystemet inom Televerket och L M Ericsson under 50-talet var en ny framgång för den svenska telefonindustrien. Under 50-talet har man världen runt börjat arbeta med elektroniska automatstationer. Man ersätter här väljare och reläer med elektroniska element och hoppas vinna mera differentierade trafikmöjligheter till ett billigt pris, med lägre volym och vikt, lättare underhåll och kanske också en billigare anläggning. Bellkoncernen kunde under 1960 öppna en station i Morris, Illinois, som ett första fältprov. I Sverige har L M Ericsson — sedan 1956 i intimt samarbete med Televerket — energiskt bearbetat detta område. År 1954 kunde LM presentera en liten växel för 100 abonnenter byggd i laboratoriet. Den fungerade och gav värdefulla erfarenheter. Arbetet fortsattes sedan på ett system för stora stationer. I början av 1960 fick L M Ericssons amerikanska dotterbolag i konkurrens med de amerikanska storföretagen en beställning på utveckling och tillverkning av ett elektroniskt växelsystem för USA:s flygvapen. Utförandet baserar sig på den teknik som utvecklats i Sverige, och LM självt svarar för cirka 80 procent av den ytterligare tekniska insats som måst göras. Fabrikationen sker däremot i USA. Leveranserna har nu påbörjats och växlarna fungerar till belåtenhet. I sin helhet utgör detta projekt det största som någonsin utförts med elektro niska växlar och har kanske klarare än Morris-försöket visat de möjligheter elektroniken erbjuder. Samtidigt med denna utveckling har också fortgått ett arbete på billigare och bättre koor-dinatväljarsystem. Det har varit nödvändigt att gå fram ganska radikalt. En ny väljare benämnd kodväljaren har konstruerats. I själva verket är koordinatväljaren annars endast obetydligt förändrad sedan sin tillkomst på 1910-talet. Med kodväljaren bygger man stationer med endast cirka 40 procent av utrymmet för de äldre typerna. Vidare blir strömförbrukningen lägre. Kodväljarna lämpar sig också utmärkt för massfabrikation. De första beställningarna för leverans 1964—65 till Sverige och Danmark har erhållits. Delar av Televerket flyttade ut till nybyggda lokaler i Farsta i Stockholms södra förorter. Främst rör det sig om laboratorier, bl. a. ett ekofritt rum — det största och modernaste i Europa. Den 28 aug. fick Televerket sin 3 000 000:e abonnent. I samband härmed konstaterades att den största tclefontätheten förekommer i USA med 408 apparater per tusen invånare, men att Sverige ligger på god andra plats med 398 apparater per tusen invånare. Vid Orlunda utanför Motala invigdes en ny långvågssändare, som kostat 12,9 milj. kr. Sändaren är på sammanlagt 600 kilowatt och kan höras över nästan hela landet. Mottagningen blir fadingfri inom ett avstånd på cirka 20 mil mot 8 mil för den gamla sändartypen. En ny era i de globala kommunikationernas historia inleddes den 10 juli, då amerikanska staten på ett privatägt telefonbolags vägnar sköt upp den första aktiva televisionssatelliten ”Telstar” i en bana runt jordklotet. 14 milj. 127