Ett par månader senare firade Stockholms Spårvägar 85-årsjubileum, varvid stockholmarna hade nöjet att för första gången sedan år 1905 få se en hästspårvagn på stadens gator. Mera modernt betonade är de fortsatta arbetena på tunnelbanan i Stockholm. Såväl vid Östermalmstorg som på Söder öppnar sig stora kratrar, där de framtida stationerna skall ligga. Den sydvästra tunnelbanegrenen beräknas bli tagen i bruk under våren 1964. Under hösten gjordes försök att köra Stockholms tunnelbanetåg med robotar i stället för med mänskliga förare. Robotarna eller auto-piloterna är små lådor innehållande en elektronisk utrustning, som kan programmeras för antingen snabbkörning vid högtrafik eller ekonomisk körning under lågtrafik. Härigenom räknar man med att per år kunna spara in cirka 0,5 milj, kronor genom minskad strömåtgång och cirka 3,3 milj, kronor genom elimi-nering av förarna samtidigt som man kan öka tågtätheten med 20 procent under högtrafik. Den Alweg-bana som byggdes till världsutställningen i Seattle hade mot förmodan redan i september givit ett netto på drygt 20 milj. kr. och väntas bli ett permanent inslag i stadsbilden. Man räknar med att detta skall ge Alweg-systemet en knuff framåt. Ett flertal städer i USA, bl. a. Chicago och Boston, säges vara intresserade av att bygga egna Alweg-banor. En märklig transport ägde rum i Södertälje i mitten av november, då stadens gamla rådhus flyttades till den plats där den historiska Pagelska gården förut låg. Är 1962 innebar i flera avseenden ett rekordår för de svenska varven. I början av april sjösattes vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö ”Esso Lancashire”, en tanker på drygt 81 000 ton. Längden är 261 meter, propellern väger 36 ton och rodret 75 ton. Tankutrymmet är drygt 100 000 kbm. Ångturbinanläggningen utvecklar 26 900 hästkrafter och ger fartyget en hastighet på 17,5 knop. ”Esso Lancashire” är det största fartyg som hittills byggts och sjösatts vid något skandinaviskt varv, men hon kommer att snart förlora denna rang till en tanker på 92 750 ton, som i början av november kölsträcktes vid Eriksbergs varv i Göteborg. Detta fartyg får en längd på 275 meter och ett turbinmaskineri på 28 000 hästkrafter som kommer att kunna ge det en hastighet av drygt 17 knop. Tankutrymmet blir 129 000 kubikmeter. Detta bygge synes bli det största tankfartyg som byggts vid något europeiskt varv. Ett flertal fartyg — huvudsakligen tankers •— på mellan 40 000 och 60 000 ton har sjösatts vid våra största varv. En uppfattning om fartygsbyggandets omfattning får man ur följande tabell: Varv Sjösatt 1962 Levererat 1962 Antal dw-ton Antal dw-ton Kockums 9 358 100 7 224 500 Eriksberg . 11 345 950 10 317 600 Götaverken . 10 181 000 10 210 000 Uddevallavarvet . 6 167 100 10 320 340 öresundsvarvet . .. . 7 113 000 7 101 000 Lindholmen . 4 48 500 5 46 255 Oskarshamnsvarvet 4 47 350 4 47 650 51 1 247 175 54 1 296 823 Jämfört med närmast föregående år är ökningen i sjösatt och levererat tonnage cirka 20 procent. I England har man provkört en luftkudde-farkost — mefa (markeffektfarkost) — som lär kunna uppnå en hastighet av 110 km/tim. och som kan ta en last av 8 ton eller 66 passagerare. Man synes ha planer på att bygga mefor på cirka 100 ton. Svenska marinen har beställt mefor från Saab, av vilka den första kommer att provköras i början av 1963. Farkosten blir 8 meter lång och 3 meter bred och får en hastighet på cirka 90 km/tim. Det är även aktuellt med en större modell som kan ta betydligt fler passagerare och göra en fart av 180 km/tim. Marinen räknar med att främst använda mefor-na för minering och personaltransport och kanske även för ubåtsjakt. Särskilt vid de tider på året då skärgårdarnas isar varken bär eller brister hoppas man kunna dra stor nytta av den snabba farkosten. Forskning m. m. Forsknings- och utvecklingsarbete kräver allt större insatser av såväl personal som kapital. För några av de mest industrialiserade länderna har man funnit följande siffror på forsknings-kostnaderna i procent av bruttonationalprodukten: USA ligger främst med 3,2 procent. I en andra grupp med cirka 2 procent ligger Stor britannien, Frankrike, Japan, Sovjet och Västtyskland. I en grupp med ungefär 1,5 procent ligger Sverige, Nederländerna och Schweiz. Hela denna statistik är ju ny på de flesta håll och säkerligen måste man ta åtskilliga av uppgifterna med minst ett korn salt. Men det arbetas energiskt, bland annat genom OECD:s 9 129