Sverige i Bryssel I sin inbjudan till Sverige att lägga fram sin sak inför EEC i Bryssel betonade ministerrådet, att det ingalunda var fråga om en förhand-lingsinledning eller att framträdandet fick ge anledning till förmodanden om De sex bestämt sig för att diskutera de neutrala Eftaländernas framställning om associering. Sverige skulle emellertid, liksom Österrike och Schweiz, få tillfälle att ge bakgrunden till sin framställning, vilket i sin tur kunde underlätta EEC:s granskning av problem, som eventuell associering av högindustrialiserade länder skulle medföra. Sverige och Österrike framträdde i Bryssel den 28 juli samtidigt som ytterligt hårda och tidskrävande förhandlingar pågick mellan De sex och Storbritannien om jordbrukspolitiken, vilka så småningom ledde till ett avbrott i förhandlingarna mellan de två parterna till senare på året. Schweiz valde att först i slutet av september uppträda i Bryssel. Den österrikiska presentationen ägde rum på förmiddagen av utrikesminister Bruno Kreisky. Den österrikiska regeringen accepterade en har-monisering av den yttre tullmuren och var villig att samordna sin handelspolitik med Gemenskapen samt att samarbeta på andra in-tegrationsområden. Österrike godtog Romfördragets riktlinjer utom på de punkter, där det vållade svårigheter för de skyldigheter som neutral stat som landet enligt Statsfördraget var skyldigt att iakttaga. Handelsminister Gunnar Lange intervjuas av en kvinnlig journalist vid ankomsten till Bryssel 27 juli. T. h. ses Sveriges EEC-ambassadör K. G. Lagerfelt. Den svenska presentationen för ministerrådet gjordes senare på dagen av handelsminister Gunnar Lange. I delegationen ingick vidare jordbruksminister Eric Holmqvist, Sveriges ambassadör vid EEC K. G. Lagerfelt, biträdande kabinettssekreterare Hubert de Besche och statssekreterare von Sydow. Den svenska texten Den svenska deklarationen inför EEC i Bryssel hade den 5 juli förlagts till utrikesnämnden. Den omfattade tretton och en halv sida engelsk text. Om deklarationen rådde icke full enighet: högerpartiets och folkpartiets representanter i utrikesnämnden hade på väsentliga punkter avvikande mening. Hr Hedlund (cp) stödde regeringen, inom vilken dock viss meningsskiljaktighet torde ha rått. Framställningen, indelad i 29 punkter, byggde på temat samarbete och neutralitet. Sverige förklarade sig villigt att förhandla med Gemenskapen i konstruktiv och positiv anda. Från svensk sida delade man Gemenskapens uppfattning, ”att en integration inte endast innebär att tullar och kvoter i handeln avskaffas utan att även ett antal andra ekonomiska och sociala åtgärder vidtas för att garantera ett gott resultat”. Regeringen förklarade sig dela den soli-daritetskänsla som inspirerat det europeiska samarbetet. Uttryckligt betonades, att Sverige respekterade föresatsen hos Gemenskapen att politiskt utbygga integrationen och ingalunda hade för avsikt att försvaga eller fördröja denna process. Det vore fel att diskriminera de neutrala därför att deras associering med EEC borde öka och inte minska ”vår förmåga att stärka den demokratiska världen”. Som förhandlingsfrågor bedömdes åtgärder beträffande jordbruket, den gemensamma arbetsmarknaden och fria kapitalrörelser och vissa andra integrationskomplex. Kraven på undantagsbestämmelser gällde de av neutralitet betingade punkterna — gemensamma för de tre Eftaneutrala. Sverige begärde sålunda behörighet att få förhandla och underteckna handelsavtal med tredje makt i eget namn men var villigt att diskutera arrangemang som tryggade Gemenskapens rättmätiga intressen. Vidare begärdes rätt att trygga tillgången på vissa i krigstid livsviktiga förnödenheter samt rätt att i krig eller svåra krislägen införa kontroll 143