1944 omkring 2,68 milj. Vid juniräkningen 1962 var antalet 2,55 milj. Här är nedgången endast 7 procent. Detta beror på den alltmer ökade vikt som läggs på uppfödningen av ungdjur till slakt. Ungdjursslakten beräknas nu till cirka 300 000 djur, vilket är mer än dubbelt mot 1944. Antalet svin har mer än fördubblats sedan 1944. Kvalitetskött har stått på önskelistan sedan 10—15 år. Det har här gällt att lära djuruppfödarna den rätta uppfödningstekniken och i detta hänseende har Sveriges Slakteriförbunds egen försöksverksamhet haft stor betydelse. Import av utländsk köttboskap har från början gett visst underlag för en ny produktionsgren inom jordbruket. De jordbrukare som i stort antal övergått från traditionell mjölkproduktion till s. k. kreaturslös drift fann snart att de med fördel kunde kombinera denna driftsform med uppfödning av köttdjur. Vid det här laget kan man konstatera att vi nått gränsen till självförsörjning. Under 1961 konsumerades här i landet 8 500 ton kött mer än året förut. Konsumtionsökningen fortgår och torde säkerligen bero på att köttkvaliteten blivit så mycket bättre. Produktion av ungnöt har ökat snabbt. Är 1950 tillfördes slakterierna cirka 100 000 ungnöt — i år blir siffran inte mindre än 300 000. För 1963 beräknas slakten öka ytterligare. Härigenom har vårt land inte endast blivit självförsörjande utan fått överskott som måste exporteras. Inom den gemensamma marknaden görs nu i de anslutna länderna mycket stora ansträngningar att förbättra jordbruksprodukternas jämnhet och kvalitet. I det slussystem som skall reglera varuflödet mellan länderna kommer kvaliteten att spela en framträdande roll. Antingen Sverige hamnar inom eller utanför denna marknad torde kvalitetsutvecklingen även få efterverkningar på den svenska marknaden, vilket särskilt kommer att gälla kött och fläsk. För mjölkproduktionen har den s. k. avkast-ningskontrollen spelat en stor roll. Tack vare denna organisation har ett betydelsefullt avels-arbete kunnat bedrivas sedan sekelskiftet. Kontrollen har avsett utfodringen och även rådgivning till djuruppfödarna. Sedan i höstas har det gamla kontrollsystemet helt reformerats. När man till datacentralen nära Eskilstuna får in siffermaterialet från kontrollverksamheten för att bearbeta det för olika syften, kan man också ordna bokföringen för den enskilda gården. Starten skedde i höstas varför det ännu är för tidigt att bedöma anslutningen till det nya systemet, som emellertid innebär många och stora fördelar. Den svenska fläskexporten uppgick 1961 till 20,1 milj, kg mot 26,5 milj, kg föregående år och 36,6 milj, kg 1959. Bland importörerna av svenskt fläsk dominerade 1961 Storbritannien med 13,5 milj, kg, medan Tjeckoslovakien köpte 4 milj. kg. Mindre kvantiteter exporterades vidare till Frankrike, Östtyskland och Italien. Som ett led i en utredning angående utrymning av djur vid krig och krigsfara förflyttades i november ett 50-tal djur genom drivning. Det var Statens jordbruksnämnd som med detta ville klarlägga hur långt och i vilken takt man kan driva vanliga svenska mjölkkor, hur man under drivningen skall kunna hålla djur tillsammans från olika besättningar, hur personalbehovet, fordon och material skall beräknas samt vilka åtgärder som erfordras för vila och utfodring utefter drivningsvägen. Försöket ägde rum i Skåne med förflyttning från Hörbytrakten till Tomclilla, 58 km. Tre dagsetapper avverkades utan större komplikationer och resultatet betecknades som positivt. Veteaxet illustrerar de skador som vållats på 1962 års skörd. Långa grönskatt har vuxit fram ur vetekornet. ”Buketten” är från Nibble gård i Tillberga. 151