Händelser under året Lantbruksveckan, som årligen återkommer omkring 10 mars, var som vanligt välbesökt och hade ett späckat program. Landshövding Eric Wesström efterlyste i sitt hälsningstal mera kontinuitet i statsmakternas jordbrukspolitik. Ständiga utredningar skapar osäkerhet och försvårar långsiktig planering. Professor Gunnar Torstensson påpekade i sitt föredrag vid allmänna sammanträdet att det högmekaniserade jordbruket med ringa eller ingen djurhållning och en ensidig växtodling löper risk att humushalten avtar. Bättre markvård behövs! Det årliga försöksledarmötet i Uppsala för lantbrukets olika grenar samlade ett par hundra deltagare. Genom den av riksdagen beslutade omorganisationen av landets försöksväsende har det nu fått officiell karaktär och underställts lantbrukshögskolan. Statens jordbruks- och hus-djursförsök har nu spaltats upp på högskolan och uppdelats på växtodling, husdjur och trädgård. Det har nu blivit 10 försöksdistrikt med vartdera en ledare samt en distriktsförsöks-nämnd. Nämndernas ledamöter är totalt i hela landet 210. Med hänsyn till denna nya funktion genomfördes mötet efter ett nytt program. Huvudanförandet, som också blev den nya organisationens programförklaring, utgjorde en marknadsmässig och företagsekonomisk orientering om jordbrukets anpassning till rationella driftsformer. En högtidlig installation av sju professorer samt nyutnämnda laboratorer och statsagrono-mer ägde rum på lantbrukshögskolan Ultuna den 8 december. Högskolans rektor, professor Gunnar Torstensson, hälsade en rad prominenta gäster välkomna, bl. a. landshövding Rylander, ärkebiskop Gunnar Hultgren, rektorerna för veterinär- och skogshögskolorna, den nye generaldirektören i lantbruksstyrelsen Börje Lundgren samt flertalet av högskolans professorer. Installationsföreläsning hölls av professor Sven L. Jansson om växtnäringens betydelse för kultursamhällets uppkomst och fortbestånd. Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårds-institut firade i augusti under högtidliga former sitt 100-årsjubileum i närvaro av konungen och drottningen och en rad framstående representanter för jordbruket, tillsammans över 1 000 personer. Elmia 62 — den internationella lantbruks-utställningen i Jönköping — hölls den 7—17 juni under stor anslutning. Det var som 1961 en mässa för lantbruksmaskiner och därtill en idéutställning för landsbygdens byggnader. Skogsbruket Sverige i likhet med de flesta andra massa-exporterande länder har under senare år väsentligt utbyggt sin produktionskapacitet. Världsmarknaden tyngdes under 1962 av ett besvärande överskott av massa. Konsumtionen av papper och papp hade visserligen också stigit men inte i tillräcklig omfattning, varför följden blev att balansen mellan tillgång och efterfrågan ytterligare rubbades — prisfall och minskad lönsamhet kunde ej undgås. Sedan ett år tillbaka har de skandinaviska massaproducenterna tilllämpat en frivillig produktionsbegränsning, som från början avsåg att minska produktionen med 17—18 procent. Den verkliga begränsningen blev enligt ”Skogsägaren” större eller mellan 22 och 24 procent. Det har inte saknats kritiska röster mot den metod som tillgripits för att råda bot mot avsättningssvårigheterna, heter det bl. a. i tidningen. Risk förelåg att den skandinaviska massaindustrien skulle förlora en del av sin marknad till andra producenter, som inte ålagt sig denna begränsning. Man borde därför ha valt att sänka priserna ytterligare. Under oktober pågick en pressdebatt om skogsbruksområdesverksamheten och vikten av en vettig arrondering för en rationell skogsdrift. Det ansågs dock att bildandet av skogs-bruksområden gick för sakta och man pekade på att ännu endast 10 procent av bondeskogen är med i denna nya organisation. Verksamheten är dock ung. Det första skogsbruksområdet kom till så sent som 1955. I Kronobergs län är procentsiffran 30. Skall man satsa på en rationellare skogsdrift måste man satsa på skogs-bruksområden. För den del av Sverige, där skogen växer mest och bäst och där skogen till 80 procent är bondeskog, finns i varje fall inget bättre alternativ. I tidskriften Skogen efterlystes på ledarplats mer ”träupplysning”. I fråga om sådan upplysning kommer vårt land på efterkälken. Det är förvånande att inte alla berörda parter kunnat enas om att skapa en slagkraftig svensk träupplysning. En sådan vore också motiverad med tanke på den inhemska konsumtionen. Vi har inte råd att undvara en sådan insats för våra träprodukter, påpekar tidningen. 152