kancn Earle Browns Available forms för orkester med två dirigenter, jugoslaven Milho Kelemens Skolion för orkester, fransmannen Gilbert Amys Diophonie I för tolv instrument och magnetofon-band och tysken Roland Kayns Phasen, ”Obelisk für Auschwitz”, för altstämma och 9 slaginstrument. Schweiz: I Basel uruppfördes Igor Stravin-skijs senaste verk ”A sermon, a narrative and a prayer”. Där uruppfördes likaså en mässa av den inhemske tonsättaren Rudolf Kelterborn. Sovjetunionen: I staden Gorki bjöds för första gången inom SSSR på en festival med modern musik; på programmet stod verk av bl. a. Samuel Barber, Bartök, Heitor Villa Lobos, och därjämte framfördes scener ur Sjostakovitjs förut av politiska skäl ”portförbjudna” opera ”Lady Macbeth från Minsk” (i Sverige kallad ”Katarina Ismailova”). I Moskva var det urpremiär på Sjostakovitjs fjärde symfoni, som legat ospelad sedan 1936, och mot slutet av året presenterades en helt ny körsymfoni av samme tonsättare (till text av Jevtusjenko). Storbritannien: I London urpremiär på Michael Tippetts opera ”The midsummer marriage” och presentation av Carl Maria von Webers ”Die drei Pintos” (i Gustav Mahlers version). Vid en festival i Coventry uruppfördes Arthur Bliss’ kantat ”The Beatitudes” och under Edinburghfestiva-len Luigi Nonos ”Canti di vita e d’amore”. I Glyndebourne utökades repertoaren detta år med Montcverdis ”Poppaeas kröning” och Debussys ”Pelléas och Mélisande”. Tyskland: Urpremiär i Schwetzingen på Wolfgang Fortners Lorcaopera ”In seinem Garten liebt Don Perlimplin Belisa”. Uruppförande (i Bremen) av Bengt Hambræus’ Interferenzen för orgel samt av Mauricio Kägels ”Sur scène”, kammarmusikalisk teater. Premiär (i Hannover) på Harald Sæveruds balett ”Riddar Blåskäggs dröm” och (i Heidelberg) på en jugoslavisk balett, ”Sisyphos”; koreografi: Ivan Lertic, musik: Ivo Malec. USA: Urpremiär på två amerikanska operor: i San Francisco Norman Dellos ”Blood moon”, i Chicago Robert Wards ”The Crucible” (byggd på en pjäs av Arthur Miller). Bortgångna under året I Sverige: operasångaren Leon Björker och kyrkomusikern Folke Brundin. Utomlands: tonsättarna Eugene Goossens, Jacques Ibert och John Ireland, dirigenterna Bruno Walter, Volkmar Andrae (Schweiz) och Edward Clark (England), violinisten Fritz Kreisler, pianisterna Alfred Cortot och Egon Petri samt den norska storsångerskan Kirsten Flagstad. EXPORTFÖRENINGENS 75-ÅRSJUBILEUM Direktör Eije Mossberg, ny ordf, i Exportföreningen, och fil. lic. Jonas Nordenson, ny verkställande direktör från våren 1963. Sveriges allmänna exportförening firade den 7 maj 75-årsjubileum med tal av kung Gustaf Adolf, föreningens hedersordförande intill trontillträdet, vid jubileumsbankett i Gyllene salen, jubileumsstämma i Stockholms konserthus och som nämnts jubileumsbankett i Stockholms stadshus. Jubileumsstämman hade samlat en elit av företagsledare inom landet och av i utlandet verksamma exportmän. Den leddes av prins Bertil, hedersordförande sedan 1950. Han fick därvid ur konungens hand motta föreningens förtjänstmedalj i guld av 18:e storleken, som därmed för första gången utdelades till en icke utlandssvensk. Vid stämman avgick av ålders-skäl ordföranden bruksdisponent Nils Danielsen, som suttit i styrelsen sedan 1943 och varit ordförande sedan 1956. Han valdes till hedersledamot liksom även tekn. dr Ernst Wehtje, vilken lämnade styrelsen efter att ha tillhört den i 30 år. Till ny ordförande valdes Svenska cellulosabolagets chef direktör Eije Mossberg. I kvällens jubileumsbankett deltog 350 personer. Vid denna talade utom konungen prins Bertil, som harangerade föreningens tidigare guldmedaljörer, och danske ambassadören J. A. Vestbirk som talade för Nordens ambassadörer. I september utsåg Exportföreningens styrelse till ny verkställande direktör från våren 1963 ledamoten av första kammaren fil. lic. Jonas Nordenson. Han efterträder då envoyén Torsten Vinell som avgår med pension efter att ha varit föreningens chef sedan 1942. 168