Vid hovrättens ”synegång” i Operahuset den 11 oktober förevisade källarmästare Tore Wretman Operakällarens lokaler. På bilden förklarar han några detaljer på ritningarna för hovrättsrådet Ragnar Pihl, byggnadsrådet Ragnar af Malmborg och president Herman Zetterberg. UPPMÄRKSAMMADE RATTSFALL DOM I HUSEBYMÄLET Islutet av juni år 1962 avkunnade Stockholms rådhusrätt sin dom i den långvariga och omdiskuterade Husebyprocessen. Friherre Gerard De Geer dömdes villkorligt för grovt ocker och medhjälp till grov förskingring till ett års straffarbete. Direktör Eric Wennerholm fick åtta månaders straffarbete villkorligt för medhjälp till grov förskingring. Det mest kännbara straffet gav rådhusrätten direktör Berl Gutenberg, som fick tre år och sex månaders straffarbete för grovt bedrägeri i två fall, grovt ocker i nitton fall och grov förskingring i tolv fall. I denna strafftid ingick ett kvarstående straff på elva månader efter villkorlig frigivning. Domstolshandlingarna var ytterst omfattande och förelåg i skrift på inte mindre än 658 sidor. Den del av målet som avsåg försäljningen av aktier i Häryds bruk, där Gutenberg åtalats för grov förskingring och De Geer och Wennerholm för medhjälp, var mest omfattande och upptog 144 sidor. En uppfattning om målets storlek ger i viss mån även siffrorna på de belopp som tillerkändes de åtalades försvarare. Dessa fick i ersättning av allmänna medel drygt 263 000 kr. När det gällde påföljden för brotten framhöll rådhusrätten beträffande De Geer att hans brottslighet framstod som särskilt allvarlig mot bakgrunden av den ställning han som riksdagsman och innehavare av andra förtroendeposter hade i det offentliga livet. Som i viss mån förmildrande nämndes bl. a. det personliga lidande som publiciteten i Husebyaffären medfört. Rätten underströk också att det allvarliga i De Geers brottslighet ingav starka betänkligheter mot villkorlig dom med hänsyn till den allmänna laglydnaden. Ovillkorligt straff ansågs 170