ett mindre dynamiskt inslag än vad som varit vanligt i efterkrigs-Tyskland. Exportökningen under de första 11 månaderna stannade vid 4,2 procent (till 48 miljarder DM), medan importökningen för samma tid blev 12,3 procent (till 45 miljarder DM). Inte minst steg den tyska införseln av ”bearbetade” produkter, något som bl. a. Sverige fick påtaglig glädje av under 1962, då den svenska exporten av bearbetade varor till Västtyskland för första gången översteg vår export av råvaror och jordbruksprodukter. I motsats till industriinvesteringar och export steg de offentliga utgifterna mer än vanligt. Som följd av främst större försvarskostnader steg t. ex. förbundsutgifterna med 17 procent under de tre första kvartalen 1962 jämfört med samma tid 1961. Genom att finan siera utgiftsöverskotten med upplåning på marknaden utanför banksystemet neutraliserade man emellertid dessas likviditetsskapande effekt. Tilläggas kan i sammanhanget att den viktigaste punkten i ovannämnda stabiliseringspro-gram var en begränsning av den statliga ut-giftsexpansionen. Till de konjunkturstimulerande faktorerna under 1962 hörde vidare bostadsbyggandet som blev rekordartat. Också den privata konsumtionen, bl. a. bilköpen, ökade betydligt om än i något avtagande takt. Till den ökade efterfrågan inom konsumtionsvarusektorn bidrog framför allt de särskilt kraftiga lönehöjningarna, som uppskattas ha uppgått till åtminstone 9 procent. De västtyska levnadskostnaderna kan beräknas ha stigit med omkring 4 procent. Stark konjunktur i Frankrike I Frankrike fortsatte expansionen relativt oberoende av den internationella utvecklingen. Både nationalprodukten och industriproduktionen ökade sålunda med ungefär samma procenttal som föregående år (6 resp. 7 volymprocent). Liksom tidigare utgjorde exporten ett aktivt inslag — under de tio första månaderna steg den med 11,5 procent jämfört med samma tid föregående år. Importen ökade också, men ej mer än att den franska valutareserven kunde fortsätta att stiga, trots att Frankrike samtidigt genom återbetalningar på amerikanska lån reducerade sin skuld till utlandet med 40 procent (till drygt 1 miljard dollar). Vidare ökade de offentliga investeringarna kraftigt eller med cirka 10 procent. På den negativa sidan är kanske främst att anteckna en viss dämpning av den privata investeringsaktiviteten. Liksom i så många andra länder får detta ses mot bakgrunden av att självfinansieringsmöjligheterna minskat som följd av att den växande konkurrensen inte längre gjorde det möjligt för företagen att kompensera sina lönehöjningar med bättre priser. Samtidigt kunde konstateras att den franska kapitalmarknaden hade svårigheter att tillgodose näringslivets behov av långfristig kredit. Kraven på en modernisering av kapitalmarknaden blev därmed ett aktuellt inslag i ekonomiska debatten. Den franska arbetsmarknaden kännetecknades av speciella problem. Under året tillfördes den nämligen åtminstone 250 000 arbetssökande bland den från Algeriet flyende europeiska befolkningen och ungefär lika många genom de-mobilisering av den franska Algerietarmén. Särskilt flyktningarna befarades i slutet av året komma att bli svåra att placera då deras kvalifikationer ofta inte svarade mot behovet. Frammarsch i Sovjetunionen Som vanligt kunde Sovjetmyndigheterna i slutet av året annonsera att tidigare uppställda produktionsmål överträffats. Den industriella bruttoproduktionen beräknades sålunda ha stigit med över 9 procent — mot planerade 8 procent — under 1962. Utvecklingen av arbetsproduktiviteten rapporterades också ha varit mycket god inom såväl industri som byggnadsverksamhet och transportväsende. Om den höga aktiviteten inom den industriella verksamheten vittnar bl. a. uppgiften, att 178 000 metallbearbetningsmaskiner tillverkades i Sovjet under 1962, vilket skulle innebära att den amerikanska produktionen överträffats. Den kemiska industrien hade varit föremål för en särskilt kraftig utbyggnad. För framställning av elektrisk kraft serieproducerades generatorer om 300 000 kW och inom en nära framtid skulle turbiner med en kapacitet om 5001— 800 kW komma att tas i bruk. Vidare uppgavs att hälften av allt tackjärn nu smälts med naturgas varigenom 3 milj, ton koks sparades. Den ryska oljeproduktionen ökade under 1962 enligt experter i västerlandet med 11 procent till 186 milj. ton. Samtidigt fortsattes utbyggnaden av oljeledningsnätet inom östblocket. För att möta Sovjets växande hot mot västsidans dominans på världsoljemarknaden åtog sig bl. a. Västtyskland och Italien i sin egenskap av Natomedlemmar mot slutet av året att 246