stoppa eller begränsa försäljningen av oljeled-ningsrör av större dimensioner till Sovjet. Den sovjetiska spannmålsskörden, som inte minst ur inrikespolitisk synpunkt är av stor betydelse, angavs ha blivit den bästa hittills. Den skulle sålunda ha överträffat t. o. m. rekordskörden 1958 vilken uppgick till 142 milj. ton. Fortfarande torde det dock ha varit ett gott stycke kvar till en skörd av den storleksordningen — omkring 180 milj, ton — som krävs för den eftersträvade höjningen av animalie-konsumtionen. Höjda försvarsutgifter uppges ha tvingat regeringen att uppge tidigare löften att avveckla alla direkta skatter. Livsmedelspriserna undergick vidare en ökning under året i syfte att uppmuntra jordbruket, skapa bättre balans mellan tillgång och efterfrågan och spara pengar åt statskassan. Vid ett möte i december med det kommunistiska partiets centralkommitté proklamerade Krusjtjev i ett stort tal en omorganisation av partiets ledning av det ekonomiska livet i Sovjet. Enligt den nya ordningen skall partiinstanserna från högsta toppen och nedåt reorganiseras enligt produktionsinriktning (i stället för regionalt) med uppdelning på alla nivåer på industri och jordbruk. Krusjtjev tillkännagav också upprättandet av två nya centrala byråer för industri resp, jordbruk för utövande av gemensam stats- och partikontroll, vilka skulle ersätta befintliga separata organ för partiapparaten och för statsmaskineriet. Han rekommen- Bankdirektör Lars-Erik Thunholm tar det första spadtaget för Skandinavbankens nybygge i Brunke-bergsåsen. derade vidare inrättandet av centrala organ för kontroll av olika delar av den ekonomiska verksamheten (industri, bomullsodling, bevattningsanläggningar m. m.) i de centralasiatiska republikerna. Ett huvudsyfte med de nya åtgärderna syntes vara att mer och mer överföra kontrollen över näringslivet på experter på bekostnad av enbart eller huvudsakligen politiskt meriterade tjänstemän. SVERIGE Konjunktur utvecklingen Enligt de beräkningar som förelåg vid årsskiftet 1961/62 uppgick värdet av den totala produktionen av varor och tjänster i Sverige till över 81 miljarder kr. under 1962. Mätt i löpande priser var detta 8 procent mer än under 1961. Volymmässigt sett, d. v. s. bortsett från under året inträffade prisstegringar, stannade emellertid ökningen vid 3,5 procent. Den motsvarade därmed i stort sett den genomsnittliga tillväxten i Sverige under 1950-talet men understeg å andra sidan något vad den senaste långtidsutredningen uppsatt som mål för åren 1960—65 (4 procent per år). Den synes även ha varit något lägre än genomsnittsökningen i de västeuropeiska länderna under 1962, vilken av OECD preliminärt uppskattats till 3,5—4 procent. Nedan visas hur produktionsökningen mellan 1961 och 1962 fördelade sig på olika sektorer i dels löpande, dels fasta priser enligt den s. k. försörjningsbalansen. Försörjningsbalans 1961—1962 1962 Milj, kr. Proc, förändr. från 1961 Löp. priser Fasta priser Privat konsumtion .... 43 950 + 8 + 3 Statlig konsumtion .... 4 429 + 13 + Kommunal konsumtion 6 546 4-13,5 + 3 Privat bruttoinvest 15 190 + 8 + 2,5 Statlig bruttoinvest 5 779 + 9 + Kommunal bruttoinvest. 4 798 + 13,5 4- 8,5 Lagerökning 715 Export av varor, fob, och nettot av tjänster .... 15 970 + 3 + 7 Minus: Import av varor cif 16 075 + 6 + 3 Bruttonationalprodukt . . 81 302 + 8 + 3,5 247