”Mac på skolgården” kallade skämttidningen Punch i London denna satir över Macmillans bekymmer med Europamarknaden. En närmare genomgång av försörjningsbalansens olika poster ger ett ganska gott belägg för hur pass nära den svenska konjunkturutvecklingen också under 1962 sammanföll med den internationella, eller i varje fall med den västeuropeiska. Försämrade avsättningsmöjligheter inom vissa branscher och krympande vinstmarginaler ledde sålunda också i Sverige i början av 1962 till en påtaglig dämpning av den sedan ett par år tillbaka höga investeringsaktiviteten inom näringslivet. Den svenska industriens investeringar i byggnader och anläggningar kom på detta sätt att under 1962 endast ligga någon volymprocent över 1961 års nivå (mot 19 procents ökning från 1960 till 1961), samtidigt som ökningen av maskininvesteringarna stannade vid 3 procent (mot 17 procent från 1960 till 1961). Å andra sidan motverkades avmatt-ningen i industriens investeringsaktivitet av en betydande forcering av bostadsbyggandet -— enligt konjunkturinstitutets preliminära beräkningar steg bostadsinvesteringarna med cirka 7 procent — bch en ytterligare ökning av vissa offentliga investeringar. Försvagningen i den internationella konjunkturen hade redan mot slutet av 1961 lett till en avmattning i efterfrågan på de svenska ex-portstapelvarorna (trävaror, massa, malm m.m.). De försämrade avsättningsmöjligheterna för den råvarubetonade delen av den svenska exporten motverkades emellertid av en exceptionellt stor uppgång för verkstadsexporten (+ 17 procent i fasta priser), vilken till stor del kunde fortgå under 1962 på basis av tidigare ackumulerade orderstockar. Totalt beräknas också exporten ha stigit med så mycket som 7 å 8 volymprocent (6 procent i värde). Expansionsimpulserna från den offentliga sektorn torde efter hand ha ökat i betydelse. Särskilt stor blev såsom framgår av försörjningsbalansen uppgången i den kommunala investeringsverksamheten, som främst avser investeringar i byggnader och anläggningar. Inom den statliga sektorn ökade i första hand statlig husbyggnadsverksamhet och materielanskaff-ning för försvaret, medan affärsverkens (SJ, vattenfallsverket) föll tillbaka. Offentliga konsumtionen, som till c:a 3/4 representeras av löner, beräknas ha stigit med 5 procent i volym. För den privata konsumtionen tycks ökningen inte ha blivit större än 3 procent, trots att hushållsinkomsterna steg kraftigt. Man antar därför att hushållssparandet var större 1962 än 1961. Inför farhågorna för en ytterligare konjunk-turavmattning under andra halvåret uppmjukades den ekonomiska politiken i första hand med sikte på att stimulera investeringsverksamheten. I april sänktes sålunda diskontot med 0,5 procent till 4,5 procent och i juni med ytterligare 0,5 procent till 4 procent. Vidare frisläpptes i maj medel som företagen mot vissa skattelättnader tidigare satt in på s. k. investe-ringsfondskonton i riksbanken för byggnadsprojekt som påbörjades mellan den 1 juli och 1 november 1962. I december kompletterades f. ö. denna frisläppning med frigivning av in-vesteringsfondsmedel för maskininvesteringar. Nämnas bör också ökningen av de statliga låneramarna för bostadsbyggandet och vissa rörlighetsstimulerande åtgärder såsom omskolning m. m. för att få till stånd en överflyttning av arbetskraft från överskottsområden (främst Norrland) till bristområden. Produktionen Utmärkande för produktionsutvecklingen tycks ha varit en över lag något mindre tillväxt för varuframställningen än för tjänsteproduktionen (handel och samfärdsel, offentlig verk samhet, bostadsnyttjande m. m.), som numera svarar för över 40 procent av den totala produktionen i Sverige. Vad gäller industriproduktionen — vilken 248