tillsammans med hantverket helt dominerar varuframställningen — så uppskattas ökningen av denna till 2 å 3 volymprocent. Inom cellulosa-, sågverks- och gruvindustrien föll produktionen tillbaka, medan övriga branscher över lag uppvisade moderata ökningar med undantag av livsmedelsindustrien, inom vilken produktionsökningen preliminärt beräknats till så mycket som 7 procent. Karakteristiskt för konjunkturutvecklingen var att svaghetstecknen blev mer framträdande under årets lopp inom järn- och metallverk samt verkstadsindustrien, medan en begynnande förbättring mot årets slut syntes kunna noteras inom skogsindustrierna. Bland verkstadsindustrierna förblev dock läget stramt för den elektrotekniska industrien, som under året kunde registrera en fortsatt god orderingång från exportmarknaderna. Den svenska bilindustrien hade också ett mycket gott år och detsamma gällde varven, som under året levererade 80 fartyg om 866 000 bruttoton (varav Uddevallavarvet 320 000 och Eriksberg 318 000 ton). Orderingången till varven blev å andra sidan mycket obetydlig. Byggnadsverksamheten, som svarar för närmare 10 procent av totalproduktionen, var som antytts mycket livlig. Omkring 90 000 lägenheter började byggas under året, vilket var 15 000 mer än 1961. 1962 års skörd blev kvantitativt någorlunda normal, men kvaliteten var låg. Lönsamheten inom jordbruket försvagades alltmer då ökade omkostnader i form av löner m. m. ej fick slå igenom i produktpriserna. Skogsavverkningarna minskade ytterligare som följd av skogsindustriernas allt försiktigare inköpspolitik. Tillsammans uppskattas jordbruk och skogsbruk inte ha bidragit med mer än cirka 8 procent till bruttonationalprodukten, varav 4,5 procent föll på jordbruk. Omsättningen inom handeln fortsatte att stiga. Inom grosshandeln hade de till Sveriges grossistförbund anslutna företagen en omslutning om cirka 15 miljarder kr. Försäljningen inom detaljhandeln inkl, vissa slag av serviceverksamhet ökade enligt socialstyrelsens uppgifter med 8 procent från tredje kvartalet 1961 till samma kvartal 1962. Utvecklingen inom den kooperativa detaljhandeln var något gynnsammare än inom den enskilda (12 procents ökning mot 8 procent). Varuhusen fortsatte sin frammarsch på de mindre affärernas bekostnad. Inkomster, konsumtion och priser För tredje året i följd steg den samlade inkomstsumman i Sverige med drygt 10 procent. Till denna höjning bidrog de avtalsmässiga lönehöjningarna (exkl. ATP- och ITP-avgifter) med 7 procent, löneglidningen med 1 å 2 procent och sysselsättningsökningen med omkring 1 procent. En del av inkomsterna betalas ju i skatt till stat och kommun som i sin tur använder dem för bl. a. återbetalningar till hushållen i form av transfereringar av olika slag. Genom att ta hänsyn härtill kommer man fram till hushållens ”disponibla” inkomster. Trots att de disponibla inkomsterna steg med så mycket som 9 å 10 procent blev hushållens konsumtionsökning såsom framhållits ganska måttlig. Anmärkningsvärt liten blev ökningen av livsmedelskonsumtionen (inkl, vin, sprit och tobak), vilken beräknas ha stannat vid 2 pro cent i volym. Utläggen för nöjen, tidningar, resor m. m. blev vidare, tvärtemot alla prognoser, lägre än 1961. Å andra sidan steg utgifterna för bilar, bostäder och vissa inventarier, såsom heminredningstextilier, möbler och bo-sättningsartiklar, men ej TV och radio, relativt starkt. Konsumentprisindex steg kraftigt under första halvåret på grund av höjda varu- och driv-medelsskatter. Uppgången berodde också på en särskilt stor uppgång i livsmedelspriserna, vilken förorsakats av exceptionellt höga lönekost-nadsstegringar i förening med höjda förädlings-marginaler. Under tredje kvartalet förbyttes dock uppgången i konsumentpriserna i en svag nedgång. Slutresultatet för 1962 blev en höjning av konsumentprisindex med omkring 5 procent över 1961 års nivå. EEC-exporten steg Frågan om integrationens inverkan på svensk utrikeshandel debatterades inte minst under 1962. Mot alla odds fortsatte emellertid den svenska exporten till EEC-länderna att utvecklas påfallande gynnsamt. Utförseln av ”bearbetade produkter” till De sex steg med omkring 15 procent medan motsvarande ökning på Efta-länderna stannade vid cirka 5 procent. Utanför Västeuropa ökade, exporten främst till USA och Sovjetunionen (omfattande maskinleveranser). På importsidan blev å andra sidan ökningen något större i förhållande till Efta än gentemot EEC som följd av bl. a. en betydande uppgång i införseln från Storbritannien. Importen från Nord- och Sydamerika gick något tillbaka men var i stort sett oförändrad i förhållande till övriga utomeuropeiska områden. Det totala exportvärdet uppgick till 15 mil 249