Ett efter ett växte de väldiga danska vikingaskeppen fram ur den torrlagda flodens bottendy. tagningsprocenten där från 24 till 21. Skattelättnaderna, som beräknades kosta omkring 700 miljoner, skulle avtrappas uppåt men bli märkbara upp till inkomster på 70 000. Uppgörelsen, i vilken man också räknade med högre barnbidrag och sparfrämjande åtgärder, kunde nås först efter mycket svåra förhandlingar, som pågick i närmare tre månader. Resultatet präglades i stor utsträckning av vilja till kompromiss. Omstridda förslag Det tidvis mycket spända förhandlingsläget föranledde spekulationer om nyval, men risken för en kris föreföll vara större i samband med två andra frågor, båda med radikala ministrar som initiativtagare. För radikalerna blev det något av en prestigesak att driva dem igenom i en eller annan form. Besluten kunde fattas först under folketingets extrasession i augusti. Ekonomiminister Kjeld Philip hade i januari föreslagit ett organ för ekonomisk samordning, bestående av ett råd med representanter för näringsliv, arbetsmarknad, staten och Nationalbanken och med tre nationalekonomer som toppmän. Vid sidan av detta råd tänkte han sig ett ekonomiskt forskningsinstitut. Mot det sistnämnda riktade socialdemokraterna en tämligen hård kritik, medan oppositionen i stort sett ställde sig kallsinnig till hela projektet. En regeringskris hängde i luften, ända tills ekonomiministern strök forskningsinstitutet och ersatte det med ett litet sekretariat. Efter förhandlingar med jordbrukarna, vilka krävde kompensation för inkomsteftersläpning, lade jordbruksminister Karl Skytte på våren fram ett förslag som genom höjning av hemmapriserna till en för den priskontrollerande myndigheten godtagbar nivå skulle tillförsäkra lantbruket en merinkomst på 200—300 miljoner. Förslaget ansågs dock vara svårt att administrera, och på fackföreningshåll satte man sig på tvären, dels därför att Aksel Larsens folksocialister skulle kunna utnyttja situationen, dels därför att en prishöjning kunde utlösa oro på arbetsmarknaden. Slutet blev att jordbrukarna i stället genom en avgift på kött, ägg, fläsk och fjäderfä skulle få omkring 200 miljoner via statskassan. Denna ordning skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1963. 26 405