Krag efter Kampmann Eftersommarens rekonstruktion av ministären på två viktiga punkter kom som ett nytt bevis på de danska regeringschefernas tunga och svårbemästrade arbetsbörda. Tidigare hade Hans Hedtoft och H. C. Hansen avlidit i sina bästa år. Nu avgick Viggo Kampmann av häl- Krysset på skissen visar var den väldiga danska skeppskyrkogården är belägen. soskäl och efterträddes av Jens Otto Krag, som i sin tur överlät utrikesdepartementet till det socialdemokratiska partiets politiska ordförande Per Hækkerup. I början av maj drabbades statsminister Kampmann av en hjärtattack och fördes till sjukhus. Först efter en månads vistelse där och lång sommarvila återupptog han statsministersysslan i augusti. Natten till den 28 augusti fick han ett recidiv, och den sista augusti förelåg hans officiella beslut att avgå. Posten som partiledare innehade han emellertid till i slutet av november, då den övertogs av Krag. Den avgående statsministern Viggo Kampmann var finansminister i både Hans Hedtofts och H. C. Hansens regeringar. Vid H. C. Han-sens död 1960 övertog han statsministerposten. Den nye statsministern Jens Otto Krag har medverkat i samtliga socialdemokratiska regeringar sedan 1947. Utrikesminister blev han den 8 oktober 1958. Den nye utrikesministern Per Hækkerup är medlem av folketinget sedan 1950. Han har också under några år varit politisk redaktör i Socialdemokraten. Bl. a. som ledamot av folketingets utrikesutskott, Nordiska rådet och Europarådets rådgivande församling har han fått tillfälle att bilda sig en uppfattning om utrikesfrågor på vitt skilda fält. I början av november avled den 59-årige finansministern Hans R. Knudsen och efterträddes av försvarsminister Poul Hansen. Ny försvarsminister blev folketingsmannen Victor Gram. Det intensiva arbetet i samband med omsättningsskattens utformning tog hårt på finansminister Knudsens krafter, och en hjärtattack ändade hans liv. Knudsen, som tidigare varit redaktör, blev i november 1960 inrikesminister i Kampmanns regering efter folketings-valen. Vid ministärens ombildning ett år senare tillträdde han finansministerposten. Försvarsutgif terna När Danmark 1960 efter svåra politiska förhandlingar fick en ny försvarsordning, uppskattades försvarets driftsutgifter till drygt en miljard kronor och kostnaderna för nödvändig materiel till 1 800 miljoner. Beräkningarna måste sedan korrigeras uppåt på grund av prisstegringar, och därtill kom att USA aviserat en krympning av vapenhjälpen. Försvarsutgifterna, som föranledde försvarsministern att göra en förhandlingsresa till USA under våren 1962, var inte direkt sammankopplade med förhandlingarna om den ekonomiska uppgörelsen. Venstre och konservative ställde dock som villkor att regeringen redovisade sina synpunkter på försvarets materiel-behov. Vissa dissonanser förekom även inom regeringsblocket. En radikal folketingsman framhöll i en tidningsartikel, att försvaret inte var ett område där miljonerna kunde flöda fritt, och en socialdemokratisk tidning bringade den tidigare försvarsskatten i erinran. Av årets försvarsdebatt framgick det vidare, att det varit svårt att få upp kontingenten av frivilliga till en omfattning som enligt försvars-ordningen var en förutsättning för en allmän avkortning av värnpliktstiden. 406