A vtalsförhandlingarna Den 1 mars 1963 utlöpte tvåårsavtalen mellan den danska arbetsgivarföreningen och LO-förbunden. Inför avtalsrörelsen, som började på allvar i december, hördes upprepade varningar för alltför optimistiska lönekrav, vilka om de uppfylldes skulle ge konsumtionen ett ännu större försprång framför produktionen och därmed ytterligare accentuera de inflationstendenser som man föresatt sig att komma till rätta med. Mot de bud som i början av december lades fram från fackförbunden stod arbetsgivarnas önskemål om prolongering. Man framhöll på arbetsgivarsidan, att risken den här gången inte var att lönen blev för låg utan så hög att sysselsättningen äventyrades. Nästan exakt samma formulering hade statsminister Jens Otto Krag använt tidigare: ”Det är ingen billig fras utan en farlig realitet att sysselsättningen kan komma i farozonen”. Tillbud till större konflikter hade inte saknats under hösten. Vid ett företag i Århus gick ett 150-tal arbetare i strejk med krav om lönehöjning. Arbetsgivarna var beredda att utlysa storblockad för den aktuella branschen, en åtgärd som skulle ha drabbat omkring 100 000 anställda. Läget bringades dock under kontroll genom en kompromiss. I slutet av december gjordes en uppseendeväckande framstöt av det några månader tidigare bildade ekonomiska rådet. Detta lade fram en prognos för produktionsökningen 1963 och hemställde i samband härmed hos regeringen att avtalsförhandlingarna skulle avbrytas och återupptas igen i samband med andra ekonomiska frågor. Både arbetsgivarföreningen och LO gick emot ett uppskov med avtalsrörelsen men sade sig längre fram, när man fått en bättre överblick över denna, vara villiga att diskutera ekonomisk samhällsbalans, om regeringen tog initiativet. / notisform Under året bärgades fem vikingaskepp i Roskildefjorden. Flera städer tävlade om att få hysa skeppen, men på rekommendation av riksantikvarien beslöt kulturministern Julius Bom-holt, att de skulle ställas upp i en hall i Roskilde. Hallen skulle bli minst 140x25 meter i yta, och den skulle placeras så att det fanns plats för tillbyggnad med tanke på ett eventuellt skeppsmuseum. Under året gjordes ytterligare fynd i Roskildefjorden, nämligen en spärr i en gammal inseglingsränna. Man hop pades bli i tillfälle att undersöka spärranordningen sommaren 1963. Också Danmark fick en piratradiolag i enlighet med Nordiska rådets intentioner, och därmed kriminaliserades Radio Mercurs verksamhet. Radio Mercurs trots mot lagen föranledde en drastisk aktion mot sändarfartyget Lucky Star med beväpnad polis och kanonbåtar i huvudrollerna. Åtgärden följdes av en långvarig process om utlämning av det beslagtagna fartyget, men sändningarna upphörde. FINLAND Av redaktör MANFRED SUNDQVIST Finlands regering 1 januari—13 april 1962: Se SvD.s Årsbok 1961. Regeringen Karjalainen, bildad 13 april 1962: Ahti Karjalainen, statsminister Veli Merikoski, utrikesminister J. O. Söderhjelm, justitieminister Eeli Erkkilä, inrikesminister Osmo Karttunen, finansminister Onni Koski, andre finansminister Armi Hosia, undervisningsminister Arvo Pentti, försvarsminister T. A. Wiherheimo, handels- och industriminister Veikko Savela, kommunikationsminister Onni Närvänen, andre kommunikationsminister Olavi Saarinen, socialminister Kyllikki Pohjola, andre socialminister Johannes Virolainen, lantbruksminister Verner Kor sbäck, andre lantbruksminister Vid dåvarande utrikesministern Ahti Karja-lainens besök i Moskva efter Sovjetunionens not den 30 oktober 1961 om farhågor för det militära läget i Östersjöområdet hade Sovjetunionens utrikesminister Andrej Gro-myko uttalat, att Sovjetunionen önskade en bekräftelse på att Finlands utrikespolitik skulle fortsätta som tidigare. 407