om kvinnoprästerna i hög grad utkämpats utanför Nya Testamentets mark. Motståndet mot kvinnliga präster får icke motiveras utifrån ett falskt ämbetsbegrepp, hette det bl. a. De båda kyrkliga hjälpinsamlingsorganisatio-nerna Lutherhjälpen och Svenska kyrkohjälpen beslöt att slå ihop sina påsar och allt går nu in under Lutherska världsförbundets svenska sektion. Kyrkohjälpen var en gång biskopsmötets initiativ och har samlat in åtskilliga miljoner under årens lopp. LWF utökade f. ö. sin verksamhet även på ett annat område. Man startade nämligen en egen teologisk avdelning med teol. dr Helge Brattgård i Göteborg som ledare. Stat- och kyrkaproblemet utreds vidare av den statliga utredningen. Man har bl. a. kommit med ett betänkande om kyrkans och frikyrkornas utbredning i landet och en del statistik omkring detta. Men där återstår tydligen mycket ännu, innan man nått slutet på denna förberedande utredning, som sedermera skall följas av en parlamentarisk. Under året föreslogs en religionssociologisk undersökning som skall omfatta 3 200 personer, där det främst gäller atti komma åt religionens förekomst och yttringar. Man menar att en sådan undersökning skulle kunna tjäna som underlag för en bedömning av religionens betydelse i vårt samhällsliv. Religionssociologiska institutet i Stockholm har gett en del intressant material bl. a. om förhållandena i Stockholm. Man kan påvisa sambandet mellan nya kyrkor och nya kyrkobesökare och även uppvisa en sakta stigande kyrkogångsfrekvens. Om detta hade också biskop Helge Ljungberg anledning att tala när prästmöte hölls under sommaren i Stockholm. Samtidigt som kyrkogången ökar med de nya kyrkorna i förorterna så minskar icke kyrkogången i innerstaden. Vid prästmötet i Göteborg gav biskop Bo Giertz den intressanta upplysningen att under ett år samlar kyrkorna i Göteborg väsentligt flera människor till sina gudstjänster än samtliga idrottsanläggningar i staden eller 925 000 personer mot 787 000 år 1962. Prästmöte ägde också rum i Lund, där tidigare nämnde prosten Ekström framlade en avhandling om folkkyrkoproblemet. Prosten Ekström var f. ö. huvudperson i ett annat ärende. Han hade sökt kyrkoherdetjänsten i Halmstads Nikolai församling och fått kyrkorådets förord. Han var den klart överlägsne. Men så upptäcktes att prosten var anhängare av Kyrklig Samling och då vände kyrkorådets majoritet om och förordade en an nan. Handlingssättet väckte stor uppmärksamhet och betecknades av många som osakligt. Prosten Ekström drog sig ur det hela men hade säkerligen blivit utnämnd av K. M:t om ärendet fått gå vidare med hans namn med på listan. Under året tillsattes en utredning som skall undersöka förutsättningarna för en ny bibelöversättning. F. kammarrättspresidenten Nils Quensel är ordförande och övriga sakkunniga är teologisk och språklig expertis. En principiellt viktig fråga hann icke avgöras under året. Det gällde Stockholms försam-lingsdelegerades beslut att inrätta två professurer vid Stockholms teologiska institut. Institutet har nu vuxit ut mycket kraftigt och har numera över 100 elever. Man har därför funnit tiden mogen att inrätta professurer. Delegerades majoritet ansåg att den nya försam-lingsstyrelselagen ger rätt att anslå medel för ändamålet, men beslutet överklagades och kommer säkerligen att gå till högsta instans. Prästbristen fortfar att tillta och biskopsmötet har tillsatt en särskild prästutbildningskom-mitté med biskop Gert Borgenstierna i Karlstad som ordförande. En särskild antagningsnämnd för dispenssökande hör också till nyheterna. Det kommer emellanåt ”sensationella” upp- Staffans Stollar Vi måste sprida semestern ansåg representanter för näringslivet. W KQL MAN mo ww-'va w w.rømfø miekr Till wcmWLW 67