Den nya jaktubåten Abborren under en provtur. beställdes redan förra året hos den brittiska firman Bristol-Siddeley Engines. I princip skall Götaverken svara för den skeppstekniska konstruktionen och Karlskrona-varvet för den vapentekniska. Den svenska marina minans 100-årsjubileum firades den 25 mars. Mekanus Immanuel Nobel — fader till Alfred — hade på 1840-talet påbörjat försök med minsprängningar, vilka ledde till att Karl XV år 1863 fann för gott att tillsätta en kommitté med uppdrag att i första hand undersöka de av Nobel föreslagna konstruktionerna. Från och med detta år kan man följa den svenska minans tillkomst och utveckling även om det inte blev de av Nobel föreslagna konstruktionerna, som lades till grund för våra första minor. Vid jubileet höll chefen för marinen ett tal, vari han pläderade för en utvidgning av det svenska territorialvattnet från nuvarande fyra till sex distansminuter. Önskemålet om en utvidgning av territorialvattnet har ofta framförts från marint håll. Vid den senaste internationella havsrättskonferensen förelåg ett förslag till en generell gräns på sex distansminuter, vilket dock tyvärr inte fick den föreskrivna två tredjedels majoriteten. Det var bara en röst som fattades. Marinchefen framhöll att en justering av vattengränsen i önskad riktning skulle i hög grad förstärka marinens möjligheter att försvara rikets kuster. Det marina vapensystemet i vårt land måste vara inriktat på ett långt framskjutet djupförsvar, som hårdnar ju närmare fienden kommer våra kuster. Rätt utnyttjad kan minan avsevärt försvåra en fiendes framryckning. Genom att ha huvuddelen av de invasionsförsvårande mineringarna på svenskt vatten skulle vi även under ett skede då vi är neutrala ha mycket större utsikter att kunna lägga ut dem i tid, d. v. s. innan den fientliga bekämpningen kommit i gång. Sådana mine-ringar försvårar neutralitetskränkningar — t. ex. piratubåtsanfall — mot vår livsviktiga kustsjöfart. Vi har exempel härpå från det senaste kriget, framhöll marinchefen. De kontrollerbara mineringarna kan läggas ut redan i fred, varigenom en avsevärd förstärkning av vår kuppberedskap kan åstadkommas. Ett påtagligt exempel på allvaret bakom marinchefens uttalande gavs vid höstens krigs-övning på västkusten, då en främmande ubåt uppehöll sig mitt i övningsområdet' men just utanför den nuvarande territorialvattengränsen. Det systematiska intresse som visas våra kuster av främmande makter gör det än angelägnare att vi även i fredstid ges ökade möjligheter att skydda oss. Kungl. Gotlands kustartillerikår firade den 5 oktober sin 25-åriga tillvaro. I sitt högtidstal yttrade chefen, överste C. G. Eklund, bl. a.: ”Man behöver inte titta länge på kartan för att se att Gotland har ett läge, som är mera utsatt än kanske någon annan del av det svenska landet. Krigshandlingar av olika slag i Östersjön har många gånger under gångna tider berört Gotland. Låt mig här bara erinra om att det inte är mer än drygt 100 år sedan de engelska och franska flottorna under Krim-kriget använde Fårösund som bas för sina företag mot Ryssland. Den gången kunde Sverige inte göra något åt att främmande makter använde vårt land som basområde. Förklaringen var helt enkelt att det gotländska försvaret just då var för svagt.------------Vi är ett ungt vapenslag men de uppgifter vi löser har traditioner som går århundraden tillbaka i tiden. Det är väsentligt att vi inte betraktar kustartilleriet såsom en blott 60-årig organisation utan att vi ser sammanhanget med dessa gamla traditioner och att vi känner förankringen i den bygd som förbandet blivit satt att försvara.” Till det av 1962 års försvarskommitté föreslagna och av 1963 års riksdag bestämda basbeloppet för krigsmakten budgetåret 1963/64 (3 515 miljoner kronor i 1961 års pris- och löneläge) lades bl. a. ytterligare 30 miljoner kronor för färdigställandet av Muskövarvet. Arbetena härpå har också under året pågått i full utsträckning. I februari skedde dessutom genomslaget av den sista biten berg i den tre kilometer långa vägtunneln från Muskö via Skramsö över till Yxlö. Tunnelns lägsta punkt ligger 66 meter under vattenytan. Förbindelsen fortsätter sedan till Herrö över Yxlöbron och sista biten mellan Himmelsö och fastlandet vid Ösmo går på Lundabron. Sammanlagda sträckan är 12 km. Minfartyget Älvsnabbens långresa vintern 1962—63 fick ett beklagligt efterspel. Vid in- 80