100 kr. per barn och reducerat bidrag med 50 kr. Också högern motionerade i samma ämne men ville höja med 150 kr. per barn vid förhöjt bidrag, med 100 kr. vid helt och med 50 kr. vid reducerat bidrag. I statsutskottet enades oppositionen om ett gemensamt krav på höjning av familjebostadsbidragen utöver rege-ringsförslaget. Yrkandet innebar, att de sämst ställda skulle tillgodoses bättre, varefter bidragsbeloppet skulle sjunka med stigande inkomst. Ärendet behandlades i den stora bostadsdebatten i början av april tillsammans med en lång rad andra frågor och slutet blev, att socialministern fick sitt förslag igenom, samtidigt som båda kamrarna godkände ett uttalande av statsutskottet, att man borde överväga, om inte stödet till flerbarnsfamiljer kunde utgå på annat sätt än med familjebostads-bidrag. Om socialministerns linje skrev SvD, att det var en olycklig politik, och tilläde, att de borgerligas förslag dessutom var 41 milj. kr. billigare än regeringens. Dagens Nyheter (fp): ”Alla partier står i verkligheten tveksamma inför en utbyggnad av systemet med familjebo-stadsbidrag. Är det inte rättvisare att satsa på barnbidragen som kommer alla familjer till del?” Efterskänkta egnahemslån I frågan om lån till småhus hade majoriteten under utskottsbehandlingen tillstyrkt att 125 kvm skulle slopas som maximiyta, men i riksdagen segrade en socialdemokratisk reservation för ett bibehållande av de gamla bestämmelserna. I första kammaren blev siffrorna 70—64 och i andra 110—97. Skarpa hugg växlades om regeringens förslag att efterskänka utestående egnahemslån på sammanlagt 900 milj. kr. Attackerna kom från höger- och folkpartihåll. I första kammaren framhöll hr Holmberg i Stockholm (h) beträffande ”mutan till egnahemsägare som har byggt till låga kostnader och nu bor rätt billigt”, att varken regering eller utskott kommit med någon längre motivering. Inrikesminister Rune Johansson sade, att de räntefria delarna av egnahemslånen betraktades som faktiska bidrag och att högern och folkpartiet bidragit till denna uppfattning. Utskottsförslaget bifölls i första kammaren med 78 röster mot 52 för höger- och folkpartireservationen och i andra kammaren med 128 mot 75. Även i övrigt vann regeringsförslagen. Bl. a. beslöts att nybyggnadsnivån skall hållas vid omkring 85 000 lägenheter både 1963 och 1964, medan folkpartiet önskat 90 000 respektive 95 000. Vidare beslöts en partiell avveckling av de generella byggsubventionerna genom höjning av basräntan för primärlån, vilket ger staten en besparing på omkring 75 miljoner men höjer hyrorna för 600 000 hushåll och ökar kostnaderna för 115 000 småhusägare. Fordringar på 225 miljoner i räntefria tilläggslån till flerfamiljshus efterskänktes. I slutet av maj biföll riksdagen ett förslag från socialministern om att byggnadsreglerin-gen från den 1 juli skulle ersättas av frivilligt samarbete mellan byggnadsverksamhetens parter. En permament fullmaktslag skulle kunna träda i funktion, om säsongutjämningen inte kunde tryggas via frivilliga överenskommelser. Ny handelsdebatt Redan vid remissdebatten i januari hade handelsfrågorna diskuterats. Det skedde under intrycket av president de Gaulles ominösa presskonferens. Ett nytt tillfälle gavs emellertid den 13 mars, då man fått litet perspektiv både på de Gaulles uttalande och på sammanbrottet i Brysselförhandlingarna mellan Storbritannien och EEC. SvD tyckte, att debatten kommit sent, något som dock inte ansågs innebära enbart nackdelar, och noterade, att något överraskande nytt inte förts fram från re-geringssidan. Regeringens deklaration betonade solidariteten inom Efta. Den framhöll vidare bl. a., att det fanns andra möjligheter till samarbete än just inom handeln, att Sverige vidhöll sin ansökan om associering med EEC, att Sverige var positivt inställt till internationellt ekonomiskt samarbete och att Efta var ett steg på vägen till en europeisk stormarknad. Regeringen pekade också på möjligheterna att inom Gatt och OECD arbeta för friare handel och allmänna framsteg. Beträffande jordbruksfrågorna och Danmark hette det, att Efta inte kunde ersätta Danmark de förluster som landet måste vidkännas genom minskad export till EEC men att man borde undersöka vad som kunde göras för att göra förlusterna mindre kännbara. Dagens Nyheter (fp) fann, att regeringens aktstycke var mångordigt och på det hela taget välsinnat, och Skånska Dagbladet (cp), som uppehöll sig vid den danska jordbruksexperten, skrev att det naturligtvis inte var tänkbart att föra in jordbruksexporten under Eftaavtalet. 87