”Man kan konstatera, att regeringsdeklarationen var realistiskt avfattad på den punkten.” Arbetarbladet (s): ”Genom att i mycket stor omfattning behandla vad vi nu bör göra och mindre vad som gjorts eller ej fick gårdagens debatt i huvudsak positiv inriktning”. U-landshjälpen Vid riksdagsbehandlingen av u-landshjälpen i slutet av mars, då det svenska biståndet ökades med 46 till 176 milj, kr., blev det en debatt om bl. a. svenskt medlemskap i Develop-ment Assistance Committee (Dac), ett OECD-organ för utvecklingshjälpen. Statsrådet Ulla Lindström hävdade, att ett medlemskap kunde bli besvärande för den svenska neutralitetspolitiken. Hon sade sig ha fått intrycket, att USA gärna ville utnyttja Dac för att på Europa avlasta politiskt betingad amerikansk hjälp till Latinamerika. Förre urikesministern Östen Undén stödde i första kammaren denna ståndpunkt, bl. a. med motiveringen att FN inte fick veta vad som behandlades i Dac. Ställningstagandet väckte viss förvåning, och hr Boheman (fp) fann betänkligheterna obegripliga. Han ansåg det vara naturligt, att Sverige skulle delta i konsultationer med övriga givande stater. Utan sådana konsultationer kunde hjälpen bli sämre. I andra kammaren kom diskussionen till stor del att röra sig om stegringstakten beträffande de svenska insatserna i fråga om både bidrag till FN:s multilaterala hjälp och anslagen till Nib samt livsmedelssändningar. Regeringens av högerpartiet stödda anslagsavvägningar segrade dock över hela linjen, trots att enstaka socialdemokrater, däribland LO-chefen Arne Geijer, fronderade. Hr Ståhl (fp), som talade för 40 miljoner i stället för 30 till FN:s särskilda fond, tyckte att det var tråkigt att det skulle vara så svårt att få fram medel, när intresset i Sverige för u-ländernas problem var i ständigt stigande. Hr Bohman (h) framhöll, att hjälpen måste byggas på konkreta utbildnings- och uppbyggnadsåt-gärder. Att bara skänka bort av det svenska överflödet kunde motverka syftet. Hr Wahlund (cp) underströk vikten av familjeplanering, och statsrådet Ulla Lindström ansåg det mindre välbetänkt att denna gång öka anslaget till FN:s särskilda fond utöver regeringens förslag, eftersom fonden redan hade 125 milj. kr. liggande i väntan på användning. Fru Sjövall (s) önskade sätta frågetecken för hela den svenska utlandshjälpen och ansåg, att det behövdes en helt ny planläggning av expertarbetet. Då höjdes spritskatten Efter finansminister Gunnar Strängs misslyckade försök 1962 att få igenom en lag om fullmakt att höja spritskatten ”över en natt” blev det länge tyst om hela frågan. Det förekom inga framstötar via bevillningsutskottet, och i statsverkspropositionen nyåret 1963 nämndes inte spritskatten. Däremot noterades några motioner. Men i slutet av februari utbröt strejken vid Vin- och spritcentralen (tjänstemän och arbetsledare) och vid Tobaksbolaget (arbetsledare), och då tog hr Sträng tillfället i akt. SvD hade dessförinnan anmärkt, att strejken givit finansministern en välkommen chans att under parlamentariska former genomföra höjningen av spritpriserna. Aftonbladet (s) framhöll redan i mitten av februari, att det inte fanns några sakliga motiv för en chockprishöjning på 30 procent. I propositionen, som kom den 15 mars, föreslogs en skattehöjning på sprit och vin, utformad efter en glidande skala alltefter alkoholhalten för att gynna en övergång till alkohol-svagare drycker. Priset på de vanligaste spritsorterna skulle höjas med omkring 15 procent och på viner med 5—15 procent. Staten beräknades få en merinkomst på 60 miljoner, men samtidigt föreslogs att utskänkningsskatten skulle slopas, vilket betydde en intäktsminsk-ning med 17 miljoner. Förslaget motiverades med att priserna på sprit och vin inte stigit i samma takt som priserna på övriga konsumtionsvaror; nu skulle relationerna återställas till överensstämmelse med 1958 års siffror. Höjningen skulle träda i kraft, så snart riksdagen fattat beslut och författningsändringen förelåg i tryck. Skärpta regler för spritköp Denna proposition åtföljdes av en annan om skärpta regler för spritköp — dock ej allmän registrering — och höjda straff för langare, spärrlistor mot langare och vidgat sam arbete mellan systembolagen, polisen och nyk-terhetsnämnderna. Ändringarna skulle gälla från den 1 oktober. Ett förslag från utskänk-ningsutredningen om att ciderdrycker med 88