starkölets alkoholhalt skulle få tillverkas och säljas avstyrktes. Jönköpings-Posten (fp) tyckte, att finansministern varit för blygsam i fråga om skattehöjningen och framhöll att skatteskruven var ett nykterhetspolitiskt mycket användbart instrument. Hallands Nyheter (cp) delade inte denna uppfattning utan ansåg, att det krävdes andra åtgärder. Västerviks Tidning (h) noterade att utskänkningsskatten skulle slopas: ”Man slipper nu den orimliga ordningen att betala spriten genom höjda priser på maten”. Bevillningsutskottet tillstyrkte propositionen om spritskatten, dock med den ändringen att den fasta minimiavgiften borde slopas. I utskottet förekom åtta reservationer, bl. a. om spritprishöjning med 25 procent, bevarad ut-skänkningsskatt och större höjning av vinpriserna. Vidare önskades en utredning om principerna för alkoholbeskattningen och om slopande av skatten på läskedrycker, bordsvatten och alkoholfritt vin. De olika åsikterna förfäktades under den livliga riksdagsdebatten i början av april. Den höjda spritskatten togs av första kammaren med 122 röster mot 14 och av andra med 157 röster mot 47. Förslaget om att slopa ut skänkningsskatten bifölls med siffrorna 113— 23 i första och med 168—46 i andra kammaren. Förslagen om en 25-procentig spritprishöjning och om utredning av alkoholbeskattningen och av beskattningen på alkoholfria drycker slogs ut. Under debatten sade finansministern bestämt ifrån att propositionen inte var anpassad till tiden för arbetskonflikten. Han ansåg det ofrånkomligt att återföra priserna till 1958 års nivå. Valet av år 1958 kan ju vara ganska godtyckligt, ansåg SvD, som dock framhöll, att åtgärden kunde vara den närmast till hands liggande, när man inte förfogar över ett utredningsmaterial med utgångspunkter för en principiellt ny prispolitik. När propositionen om skärpta regler för spritköp, höjda straff för langare o. s. v. behandlades i mitten av maj gick kamrarna på olika linjer beträffande ett yrkande om obligatorisk legitimation. Första kammaren avslog med 81 röster mot 54, medan andra biföll med 107—103. Andra kammaren ville också ha en skyndsam utredning om straffpåföljd för den som bjuder minderårig på alkohol. Röstsiffrorna var 110—98. Men första kammaren gick emot med siffrorna 81—53. Nyproduktion i Tumba Riksbanksfullmäktiges framställning till riksdagen om 50 miljoner kr. för upprustning av Tumba sedelpappersbruk och tillverkning av högvärdigt ritpapper med sikte på export var ett av de mera uppmärksammade ärendena under vårterminen. I bankoutskottet blev det efter röstställningen 8—8 lottmajoritet för förslaget. Samtliga borgerliga ledamöter reserverade sig där för avslag medan situationen i bankofullmäktige varit den, att hrr Svärd (h) och Bengtsson i Jönköping (cp) varit positivt inställda. SvD ansåg, att det var riktigt att man försökte bevara Tumbaanläggningen men att detta inte behövde innebära ett vidlyftigt statligt engagemang vid sidan om tillverkningen av sedelpapper. Skånska Dagbladet (cp) gav exempel på centralbanker i olika länder utan eget pappersbruk och tilläde, att det skulle vara starka skäl för att låta ett statligt företag ta hand om en betydande civilproduktion. Riksdagsdebatten den 24 april blev livlig, stundtals frän. Hr Svärd (h) framhöll i första kammaren, att valet stod mellan nedläggning eller utbyggnad och att man kunde vänta stegrad efterfrågan i Europa på ritpapper. Hr Boheman (fp) däremot konstaterade, att den nuvarande förlusten på bruket var ringa, 229 000 kr., att det därför var företagsekonomiskt oriktigt att satsa 50 miljoner och att en centralbank inte borde inrikta sig på en export av detta format. Han påpekade också, att den grundläggande utredningen kunde ha sina brister. Det rörde sig här inte om en proposition, och förslaget hade därför inte remissgranskats. Hr Svärd ville ”ge folk meningsfyllt arbete”, och hr Hansson i Göteborg (h) kom med mot-frågan, om inte de anställda vid SJ tyckte att arbetet var meningsfyllt, trots att det företaget gick med förlust. I andra kammaren sade sig hr Kollberg (fp), reservant i bankofullmäktige, inte tvivla på att bruket genom rationalisering kunde bli lönsamt, och hr Regnell (h) fann inga skäl att prioritera riksbanken till stora belopp för att dölja dålig lönsamhet. Riksbanksfullmäktiges ordförande hr Sköld (s) såg förhoppningsfullt på projektet. Efterfrågan på ritpapper växer, och Tumba blir Europas modernaste anläggning i denna bransch, sade han. Hr von Sydow (h), ledare för Holmens bruk, ville dock varna. Det är redan nu överkapacitet i Västeuropa i fråga om tillverkning av genomskinligt ritpapper — Tumbas nya produktion, sade han. Beslutet om utbyggnad fattades med betryggande majoriteter. I första kammaren blev siff 89