rorna 80—51 och 10 nedlagda och i andra 115—104 och 1 nedlagd. Beslutet innefattade förutom en investering på 50 miljoner ombildning av pappersbruket till ett aktiebolag, där riksbanken skulle teckna aktier för 25 miljoner. Stockholms-Tidningen (s) önskade konstatera, att ”hr Svärd har en egen åsikt och står för den”. Bohusläningen (fp) däremot betecknade hans prestation som märklig, då han ”mer än de flesta dundrat mot statlig företagsamhet”. Sveriges kreditbank Ett annat ärende av likartad karaktär slutbehandlades av riksdagen redan i februari, och det gällde statlig aktieteckning i den statliga Sveriges kreditbank. Bakgrunden var, att aktiekapitalet ansågs böra höjas från 79,2 miljoner till 118,8 för att enligt lagen om bankrörelse kunna motsvara expansionen i inlåningen. En högerreservation i statsutskottet för avslag på finansministerns proposition vände sig bl. a. mot att aktierna skulle emitteras till en kurs på 150 kr., medan det nominella värdet var 100 kr. För att höja aktiekapitalet med 39,6 miljoner skulle staten få betala 59,4. Skillnaden mellan nominella och inbetalade beloppet skulle hamna i bankens reservfond. I riksdagsdebatten framhöll hr Palm (h) i andra kammaren, att transaktionen påminde om Ebberöds bank. Staten skulle få betala 4,5 procents ränta för de pengar den lånade till aktieköpet, men genom att emissionskursen satts till 150 i stället för högst 110 kr. fick den lägre ränta på sina pengar. I första kammaren fördes reservationens talan av hrr Virgin, Åkerlund och Hernelius (h). De framhöll, att aktieteckningen genom den höga emissionskursen blev något av en gåva, att talet om lika villkor för Kreditbanken skulle bli något av fiktion och att ett statligt bolag borde kunna stå på egna ben. Propositionen bifölls i första kammaren med 101 röster mot 30 och 8 nedlagda och i andra kammaren med siffrorna 164—38 och 6 nedlagda röster. A.-b. Statsgruvor fick 5 miljoner kr. för den fortsatta driften vid bolagets mellansvenska gruvor, medan man undersöker om malmerna kan användas inom landet. Bidraget anvisades på tilläggsstat för löpande budgetår. Uddevallav arv et Varvsindustriens svårigheter var bakgrunden till ett förslag av finansminister Sträng om reorganisation av Uddevallavarvet. Propositionen, som bifölls av riksdagen i slutet av mars, var grundad på en uppgörelse mellan staten och Eriksbergsvarvet i Göteborg, enligt vilken de båda parterna skulle placera 20 miljoner kronor var i aktier. Detta innebar att de köpte samtliga aktier och dessutom ökade aktiekapitalet med 32 miljoner. Driften vid Uddevallavarvet underställdes Eriksbergsvarvet, medan staten förband sig att svara för kreditgarantier på 130 miljoner kr. Till svensk varvsindustri i allmänhet ställde staten 400 miljoner till förfogande för kreditgarantier att utgå efter samråd med Sveriges varvsindustriförening. Kompensation till jordbruket Den viktigaste händelsen på jordbrukets område blev uppgörelsen om kompensation till jordbrukarna för en konstaterad inkomsteftersläpning jämfört med sexårsavtalet från 1959. Jordbrukarna uppskattade eftersläpningen till 700 miljoner kr., och vid förhandlingar i mars med regeringen krävde RLF och Lantbruksför-bundet, att denna klyfta skulle utjämnas successivt. I första hand begränsades dock kravet enligt uppgift till 350—400 miljoner. Förhandlingarna gick tillfälligt helt i baklås och förklarades strandade, och ute i landet började jordbrukarna tala om köp- och mjölkstrejk. Den stora svårigheten var den senare under våren väntade prissänkningen på livsmedel till följd av utlösning av jordbrukets s. k. treprocentsregel. Prissänkningen skulle komma att uppgå till i runt tal 220 miljoner, och jordbrukarna önskade behålla hela detta belopp. Här har regeringen emellertid bara velat vara med om en halv eftergift, konstaterade SvD. Arbetet (s) ansåg, att regeringen knappast kunde göra några mer nämnvärda eftergifter, eftersom det inte heller gick att negligera konsumenternas berättigade krav i sammanhanget. Stockholms-Tidningen (s) sade sig förstå jordbrukarnas bekymmer men kom fram till att förhandlingsalternativet måste vara det bästa även från jordbrukarnas utgångspunkt. Handelstidningen (fp) rekommenderade ett inställande av hela prissänkningen på 220 miljoner som det klokaste och rejälaste. Den 27 mars träffades en överenskommelse, 90