att orsaken till att konstitutionsutskottet inte fått ta del av det hemliga Kungälvsavtalet berodde på att hr Braconier inte ”behagade infinna sig” till utskottets sammanträde den dag hans bordlagda begäran togs upp. Hr Braconier fann denna argumentation ohållbar och underströk, att det väl inte berodde på honom, om utskottet skulle få ta in en viktig handling eller ej. Beträffande anslaget till Unga örnar invände hr Nilsson i Östersund (s), att denna organisation fått anslag därför att den var mera internationell, men mot detta protesterade hr Källstad (fp). Andra kammaren debatterade memorialet i fyra och en halv timme. Första kammaren var klar på något kortare tid. Skattedebatten I sin i början av maj framlagda komplette-ringsproposition framhöll finansministern, att den ekonomiska politiken i fortsättningen borde ges en mindre expansiv inriktning än under 1962/63. Detta mot bakgrunden av den gradvisa förskjutningen i konjunkturbedömningen de senaste månaderna. Han ansåg också, att den förutsedda uppgången med närmare 1 miljard i det statliga lånebehovet budgetåret 1963/64 ingav betänkligheter från stabilise-ringssynpunkt. Mot den oroande löneglidningen i byggnadsfacket hade åtgärder vidtagits för att hindra en icke önskvärd utveckling. Kompletteringspropositionen behandlades i slutet av maj i den traditionella skattedebatten, som följde känt mönster och inte präglades av någon större livaktighet. Hr Hagberg i Malmö (h) framhöll i första kammaren, att det stora bekymret var kostnadsutvecklingen och den lägre lönsamheten inom näringslivet. Han fick instämmanden av hr Lundström (fp), och hr Bengtson i Jönköping (cp) tyckte, att regeringens politik ofta präglades av en opportunism som kunde leda till besvärligheter. Hr Ericsson i Kinna (s) höll med om att både valutareserven och kostnadsutvecklingen ingav oro. Han sade sig vidare inte vilja gå med på högerförslaget om barnavdrag men nekade inte till att det fanns plats för en reform i fråga om stödet till barnfamiljerna. I andra kammaren sade folkpartiledaren Bertil Ohlin, att det fanns tendenser till ett offentligt finansiellt maktmonopol. Han föreslog bl. a. friare placering av försäkringsföretagens medel, konkurrens på lika villkor mellan offentliga och privata institutioner samt underlättande av företagens självfinansiering. Högerledaren Gunnar Heckscher ställde frågan hur långt man kunde pressa exportindustrierna utan att deras vinster förbyttes i förlust. Han förordade en skattesänkning, eftersom skatterna påverkade lönekraven, och tilläde att högern önskat lägga skattesänkningen i första hand på barnfamiljerna. Hr Hedlund, centerpartiledaren, konstaterade, att det inte var så lätt att få igenom reformer, om man inte slog in dem i skattepaket. Han vände sig mot högerförslaget om ortsavdrag för barn och sade sig vara tillfredsställd med det egna partiets överbud i barnbidragsfrågan. Finansminister Sträng tyckte att oppositionen saknade ”sinne för ekonomisk stabilitet” och lade fram sina kalkyler över kostnaden per år för oppositionspartiernas förslag. Högerförslagen skulle kosta 1 442 miljoner, folkpartiets förslag 1 571 och centerpartiets 1 809 miljoner kr. Det är verkligen horribla överbud, sade han men möttes av kraftiga protester från oppositionen för sin matematik. Hr Magnusson i Borås (h) talade för en beskattning som till-lät enmans- och familjeföretagen att överleva, men hr Hagnell (s) fann detta tal vara sentimentalt och konstaterade för sin del, att småföretagen inte hade någon framtid i Europamarknaden. Högerreservationen om höjda ortsavdrag för barn fälldes i första kammaren med 95 röster mot 25 (24 avstod) och i andra med 157—35 (25 avstod). Samma öde rönte de borgerligas förslag om en utredning rörande indexreglering av ortsavdragen samt skatteskalor. Här blev siffrorna 75—68 i första kammaren och 112—105 i andra. Sedan högerförslaget om ortsavdrag för barn röstats ned, stödde högern folkpartiets yrkande om ändrade skatteskalor för statlig inkomstskatt. Detta fälldes i första kammaren med 84—51 (9 avstod) och i andra med 129—79 (11 avstod). Till bevillningsutskottets betänkande hade fogats ett 15-tal reservationer. Samtliga avslogs. Diverse nyheter Bland nyheter som beslöts av riksdagen under vårsessionen kan nämnas skattebefrielse för stiftelser och föreningar med syfte att främja nordiskt samarbete, ingen arvsskatt för testamentariska förordnanden till förmån för internationell hjälpverksamhet samt en uppdelning av det s. k. försäkringsavdraget, som tidigare varit högst 800 kr. för makar och 400 för ensamstående. Det ena avdraget — högst 500 respektive 250 kr. — avser sjuk-, olycks- 98