- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtioförsta årgången (händelserna 1963) /
115

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolfrågor. Av redaktör Bengt Hultin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tisk variant finnas som ger en ganska måttlig estetisk specialisering. Någon uppdelning av naturvetare på matematiker och biologer så som nu sker i gymnasiet blir det inte om statsmakterna följer gym-nasieutredningens förslag. Alla naturvetare får en gemensam lärokurs. De får en speciell utbildning i matematik, fysik, kemi och biologi. Den tekniska lärokursen blir inte så starkt specialiserad som det nuvarande tekniska gymnasiet. Fyra huvudalternativ föreslås: ett maskintekniskt, ett byggtekniskt, ett eltekniskt och ett kemitekniskt. Inom en del av dessa sker under de två sista årskurserna en ytterligare uppdelning. Någon förpraktik krävs inte men jämväl under skoltiden fullgjord praktiktjänstgöring. Eleverna på den tekniska lärokursen får läsa mer allmänna ämnen än eleverna nu gör på de tekniska gymnasierna — också detta ett i avnämarundersökningen uttryckt önskemål — vilket bl. a. motiverar det tidigare omnämnda fjärde året på den tekniska lärokursen. Estetiska ämnen är inte obligatoriska på de tekniska och ekonomiska lärokurserna. På övriga tre lärokurser får man också i första årskursen ägna en veckotimme åt det nya ämnet musik- och konsthistoria. Åtskilliga av gymnasieutredningens förslag i fråga om ämnesfördelning m. m. är naturligtvis i hög grad kontroversiella och har framkallat livliga debatter. Detta gäller främst frågan om religionskunskapen. På det treåriga gymnasiet har ämnet kristendomskunskap f. n. fem veckotimmar. Gymnasieutredningen föreslår som ovan sagts att detta ämne försvinner och ersätts av ämnet religionskunskap, som blott läses i tredje årskursen. De humanistiska och samhällsvetenskapliga lärokurserna föreslås läsa ämnet 2,5 och naturvetarna 1,5 veckotimmar —• varken för ekonomer eller tekniker blir ämnet obligatoriskt men de har möjlighet att välja till det frivilligt. Historieämnet, som utvidgas såtillvida att dit förs en del nytt stoff, föreslås också få överta en del av det kyrkohistoriska stoff, som f. n. ryms inom kristendomsämnet. I fråga om religionskunskapen förelåg inom utredningen reservationer: riksdagsman Torsten Andersson och direktör Folke Haldén önskade ge religionskunskapen ytterligare 0,5 veckotimme på de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga lärokurserna samt 2 veckotimmar på de ekonomiska och tekniska. Fil. lic. Håkan Berg instämde men ville på de två sistnämnda lärokurserna ge utrymme också för filosofi och få en viss samordning mellan dessa två ämnen. Statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet, Hans Löwbeer, skall enligt vad som meddelats i slutet av 1963 lämna sin tjänst i departementet för att tillträda chefskapet för skolöverstyrelsen. Han har också varit ordförande i den kommitté, som utarbetat förslaget till organisation av det nya ämbetsverk, som skapas genom att skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning skall slås samman. De nuvarande bokstavsbetygen föreslår gymnasieutredningen skall ersättas av en sifferskala 5—1 och betygsskalan bli relativ (som i grundskolan). Härmed försvinner också begreppet godkänd och underkänd. All flyttning avgörs från fall till fall utan mekaniskt verkande regler. I princip skall man ha rätt att sitta kvar bara en gång. Utredningen föreslår vidare, att det formella kravet på viss betygsnivå för att vinna inträde i gymnasiet slopas — på grund av platsbrist blir denna förändring på de flesta håll inte alls märkbar. Väsentligare är att man föreslår att inträde skall kunna ske inte bara från 9g utan också från 9h, 9m, 9t och 9s i grundskolan. Ter sig de förändrade inträdeskraven föga revolutionerande är förhållandet det motsatta, när det gäller det sätt varpå gymnasisterna skall avsluta sin skoltid. Studentexamen föreslås bli slopad liksom censorsinstitutionen — ett kuriöst sammanträffande är att förslaget kommer samma år som studentexamen kan fira sitt 100-års jubileum. Studentexamen föreslås inte heller ersättas av någon annan motsvarande avgångsexamen. I årskurserna 2 och 3 föreslås skriftliga prov, som utarbetats centralt och som skall vara av en delvis ny typ. De blir betydligt kortare än nuvarande studentskrivningar — högst 180 115

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free