Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolfrågor. Av redaktör Bengt Hultin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tisk variant finnas som ger en ganska måttlig
estetisk specialisering.
Någon uppdelning av naturvetare på
matematiker och biologer så som nu sker i
gymnasiet blir det inte om statsmakterna följer
gym-nasieutredningens förslag. Alla naturvetare får
en gemensam lärokurs. De får en speciell
utbildning i matematik, fysik, kemi och biologi.
Den tekniska lärokursen blir inte så starkt
specialiserad som det nuvarande tekniska
gymnasiet. Fyra huvudalternativ föreslås: ett
maskintekniskt, ett byggtekniskt, ett eltekniskt
och ett kemitekniskt. Inom en del av dessa
sker under de två sista årskurserna en
ytterligare uppdelning. Någon förpraktik krävs inte
men jämväl under skoltiden fullgjord
praktiktjänstgöring. Eleverna på den tekniska
lärokursen får läsa mer allmänna ämnen än eleverna
nu gör på de tekniska gymnasierna — också
detta ett i avnämarundersökningen uttryckt
önskemål — vilket bl. a. motiverar det tidigare
omnämnda fjärde året på den tekniska
lärokursen.
Estetiska ämnen är inte obligatoriska på de
tekniska och ekonomiska lärokurserna. På
övriga tre lärokurser får man också i första
årskursen ägna en veckotimme åt det nya ämnet
musik- och konsthistoria.
Åtskilliga av gymnasieutredningens förslag i
fråga om ämnesfördelning m. m. är naturligtvis
i hög grad kontroversiella och har framkallat
livliga debatter. Detta gäller främst frågan om
religionskunskapen. På det treåriga gymnasiet
har ämnet kristendomskunskap f. n. fem
veckotimmar. Gymnasieutredningen föreslår som
ovan sagts att detta ämne försvinner och ersätts
av ämnet religionskunskap, som blott läses i
tredje årskursen. De humanistiska och
samhällsvetenskapliga lärokurserna föreslås läsa
ämnet 2,5 och naturvetarna 1,5 veckotimmar
—• varken för ekonomer eller tekniker blir
ämnet obligatoriskt men de har möjlighet att
välja till det frivilligt.
Historieämnet, som utvidgas såtillvida att dit
förs en del nytt stoff, föreslås också få överta
en del av det kyrkohistoriska stoff, som f. n.
ryms inom kristendomsämnet.
I fråga om religionskunskapen förelåg inom
utredningen reservationer: riksdagsman Torsten
Andersson och direktör Folke Haldén önskade
ge religionskunskapen ytterligare 0,5
veckotimme på de humanistiska,
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga lärokurserna samt
2 veckotimmar på de ekonomiska och tekniska.
Fil. lic. Håkan Berg instämde men ville på de
två sistnämnda lärokurserna ge utrymme också
för filosofi och få en viss samordning mellan
dessa två ämnen.
Statssekreteraren i ecklesiastikdepartementet, Hans
Löwbeer, skall enligt vad som meddelats i slutet
av 1963 lämna sin tjänst i departementet för att
tillträda chefskapet för skolöverstyrelsen. Han har
också varit ordförande i den kommitté, som
utarbetat förslaget till organisation av det nya
ämbetsverk, som skapas genom att skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning skall slås
samman.
De nuvarande bokstavsbetygen föreslår
gymnasieutredningen skall ersättas av en sifferskala
5—1 och betygsskalan bli relativ (som i
grundskolan). Härmed försvinner också begreppet
godkänd och underkänd. All flyttning avgörs
från fall till fall utan mekaniskt verkande
regler. I princip skall man ha rätt att sitta kvar
bara en gång.
Utredningen föreslår vidare, att det formella
kravet på viss betygsnivå för att vinna inträde
i gymnasiet slopas — på grund av platsbrist
blir denna förändring på de flesta håll inte alls
märkbar. Väsentligare är att man föreslår att
inträde skall kunna ske inte bara från 9g utan
också från 9h, 9m, 9t och 9s i grundskolan.
Ter sig de förändrade inträdeskraven föga
revolutionerande är förhållandet det motsatta,
när det gäller det sätt varpå gymnasisterna
skall avsluta sin skoltid. Studentexamen
föreslås bli slopad liksom censorsinstitutionen —
ett kuriöst sammanträffande är att förslaget
kommer samma år som studentexamen kan fira
sitt 100-års jubileum.
Studentexamen föreslås inte heller ersättas
av någon annan motsvarande avgångsexamen.
I årskurserna 2 och 3 föreslås skriftliga prov,
som utarbetats centralt och som skall vara av
en delvis ny typ. De blir betydligt kortare än
nuvarande studentskrivningar — högst 180
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0115.html