minuter skall svenskskrivningen, som är den längsta, omfatta. Skrivningarna får karaktär av hjälpmedel och inte av slutprov. Censorsinstitutionen föreslås vidare ersättas av en fackinspektion. Denna inspektion skall inte förläggas enbart till det sista läsåret utan sträckas ut över hela gymnasietiden. Inspektörernas uppgifter blir av pedagogisk art men de skall inte delta i beslut om elevs god- eller underkännande, om slutbetyg m. m. Man räknar med cirka 15 heltidsanställda gymnasiein-spektörer (som skulle få titeln gymnasieråd). Därtill kommer tjänster, som föreslås omfatta ett engagemang på förslagsvis ett halvt år. Sammanlagt c:a 100 personer skulle behöva engageras i denna verksamhet. Den sista terminen skall normalt sluta omkring 1 juni — någon värnpliktsinkallelse innan dess har man övertygat sig om inte skall bli aktuell för berörda elever. Den nya betygskalan kompletteras också med förslag om vissa normer för inträdeskompetens till universitet och högskolor. Ett medeltal på 2,3 betygspoäng föreslås av utredningen med iakttagande av vissa regler. Gymnasierektor måste enligt utredningens förslag inte nödvändigtvis ha lärarerfarenhet. Utredningen föreslår att de nuvarande bestämmelserna för de tekniska gymnasierna skall gälla hela gymnasiet: något krav på lärarerfarenhet skall inte uppställas. En studierektor föreslås vidare vid varje gymnasieskola varjämte man föreslår en upprustning i fråga om biträdespersonal — bl. a. i form av institutions-tekniker för att avlasta lärarna arbetsuppgifter, som ligger vid sidan av de egentliga undervisningsuppgifterna. En adjunkt som skall vara behörig till tjänst på gymnasiet bör enligt utredningen ha minst tre betyg i ett ämne i sin fil. mag.-examen. För lektorstjänst anser man, att det räcker med ett betyg i fil. lic.-examen (detta betyg torde f. n. i praktiken inte förekomma då 2 betyg är minimum för en godkänd fil. lic.-examen). Väl meriterade adjunkter föreslås också bli behöriga för lektorstjänst. Kollegiernas uppgifter att handlägga disciplinära ärenden föreslås bli avskaffad och i stället önskar gymnasieutredningen få en disciplinnämnd sammansatt av personer, som utses av skolstyrelsen, rektor samt representanter för lärare och elever. Ledamöter av gymnasieutredningen har varit generaldirektör Nils Gustav Rosén (ordförande), riksdagsman Torsten Andersson, direktör Folke Haldén, fil. lic. Håkan Berg (som under utredningens gång ersatte riksdagsman Gunnar Helén), professor Lamek Hulthén, undervis ningsrådet Mats Hultin, lektor Sigvard Magnusson, riksdagsman Olof Palme, konsulent Margareta Westin samt överdirektör Birger Öhman. Ledamot och huvudsekreterare var från början undervisningsrådet Bertil Junel, som emellertid begärde entledigande redan efter ett par månader. Hans ersättare blev undervisningsrådet Lennart Sandgren, som också blev ledamot av utredningen. Kort efter det gymnasieutredningens betänkande offentliggjorts presenterade fackskoleutred-ningen sina förslag. Enligt dessa skall fackskolan vara en frivillig tvåårig, examensfri skola, som bygger på grundskolan. Den delas upp på social, ekonomisk och teknisk fackskola. Inom ramen för de 35 veckotimmar som man läser kan eleverna i den sociala fackskolan välja en viss specialisering i båda årskurserna. Därutöver kan de fritt välja till vissa ämnen med något större utrymme för individuella önskemål. Någon egentlig linjedelning förekommer inte i den sociala och ekonomiska fackskolan. Däremot föreslås en linjedelning ske för den tekniska fackskolan. Här föreslås närmare bestämt fyra linjer: en maskinteknisk, en eltek-nisk, en byggteknisk samt en kemiteknisk. En ytterligare grenuppdelning föreslås ske i andra årskursen. De eltekniska och byggtekniska linjerna föreslås här bli delade på en elkraft-och en elektronikgren respektive en husbyggnads- samt en väg- och vattenbyggnadsgren. En mer begränsad specialisering förekommer på den maskintekniska linjen. Fackskolan avses ge en utbildning på s. k. mellannivå. I undervisningen bör därför större utrymme ges åt praktiska, konkreta tillämpningar på bekostnad av en längre driven systematik. En hel del ämnen är gemensamma för alla fackskolor fast kurserna i vissa fall är olika. Svenska, matematik, engelska, samhällskunskap förekommer i alla tre skolorna. I ekonomisk och social fackskola föreslås dessutom eleverna kunna få läsa ytterligare två främmande språk. En del helt nya ämnen föreslås vid fackskolan. Livsåskådnings- och religionskunskap är ett sådant, som är obligatoriskt i andra årskursen i social och ekonomisk fackskola. Det är för övrigt första gången ett sådant ämne föreslagits ingå i läroplanen för ekonomisk utbildning. I den sociala fackskolan föreslås familje-kunskap bli obligatorisk. Ergonomi i den tekniska fackskolan är också ett nytt ämne, som också återfinnes i gymnasieutredningens gym-nasieförslag. Ett frivilligt tillvalsämne föreslås bli trafik- och motorkunskap, vilket i så fall också blir en nyhet på skolschemat. Den sociala fackskolan avses i första hand 116