tiska trafiken till andra kontinenter, under förutsättning att satellitsamarbetet fortsätter. I slutet av sommaren öppnades ”den heta linjen”, en direkt teleförbindelse mellan Washington och Moskva, i syfte att snabbt kunna ta kontakt i händelse av hastigt uppflammande krissituationer. Linjen består dels av en tele-printerlinje via London—Köpenhamn—Stockholm—Helsingfors och dels en radiotelegraf-förbindelse via Tanger. De årliga kostnaderna för förbindelsen uppgår till i runt tal en miljon kronor. I början av året kunde man för första gången sända TV-program tvärs över Atlanten med hjälp av telesatelliten ”Relay”. Denna sändes upp redan tre veckor tidigare men fungerade ej i början på grund av för låg spänning på mottagare och återutsändningsappara-tur. Den låga spänningen berodde på fel i sol-batterierna, som förser satelliten med energi. Efter flera veckors tystnad började så gott som samtidigt den ”gamla” telesatelliten Telstar åter att fungera. I februari sände amerikanerna upp en ny typ av telesatellit, kallad ”Syncom”. Namnet är en förkortning av Synchronous Communication, vilket i sin tur innebär att satelliten skall ligga i en bana, där dess omloppstid är lika med jordens rotationstid. Detta innebär i sin tur att den måste ligga ungefär 36 000 km över jordens yta. Man hade avsett att placera satelliten ungefär mitt över Atlanten, varigenom man via densamma skulle kunna ha förbindelse 24 timmar per dygn mellan Amerika och Europa. Tyvärr tystnade Syncom strax efter uppskjutningen. I juli sändes Syncom 2 upp med bättre resultat. Ryssarna sköt i början av april upp en satellit, ”Luna 4”, som man till en början trodde skulle mjuklanda på månen. Den passerade emellertid runt månen på ett avstånd av 8 500 kilometer. I maj fullbordade den amerikanske astronauten Leroy Gordon Cooper en färd på 22 varv runt jorden i sin rymdkapsel efter en start, som måste ha varit ganska enerverande genom att den fördröjdes på grund av att olika detaljer mankerade i sista stund. Ungefär en månad senare sände ryssarna med ett dygns mellanrum upp Vostok 5 och Vostok 6, bemannade av Valerij Bykovskij och Valentina Teresjkova, den första kvinnliga astronauten. Man trodde ett tag på ett ”himmelskt rendez-vous”, men härav blev intet. Båda astronauterna gjorde dock precisionsland-ningar med ett par timmars mellanrum, och Bykovskij hade då på fem dygn gjort 82 varv runt jorden. Valentina Teresjkova gifte sig på senhösten med Andrian Nikolajev, en av de tidigare ryska rymdtvillingarna. Saab i Linköping har under året offentliggjort två nya flygplansprojekt, båda huvudsakligen avsedda för militära ändamål. Det ena har dock dessutom civila användningsmöjligheter. Redan på våren 1959 började Saab bearbeta ett projekt för ett lätt 2-motorigt jetdrivet civilflygplan. Efter vissa undersökningar kopplades projektet samman med frågan om ett nytt skol-flygplan för svenska flygvapnet. En prototyp till det nya jetskolflygplanet, kallat Saab 105, har färdigställts i år och genomför sedan sommaren ett omfattande flygprovningsprogram. Saab 105 har från början konstruerats för att kunna användas för grundläggande flygutbildning, som lätt attackplan och för civilt affärsbruk. Tack vare nya och mycket ekonomiska turbofläktmotorer av fransk tillverkning erhålles en räckvidd överstigande 2 000 km. Ett betydligt mera omfattande projekt är flygvapnets nästa bemannade vapensystem, System 37, som kommer att sysselsätta en grupp större svenska industrier ett tiotal år framåt och dra en kostnad av flera miljarder kronor. I systemet ingår ett nytt enhetsflyg-plan 37, en amerikansk motor som vidareutvecklas inom landet, en starkt miniatyriserad flygburen datamaskin och ny svensk attackrobot. Höga krav har uppsatts beträffande effektivitet, fältmässighet och driftsäkerhet samtidigt som kostnaden för systemets anskaffning och användning skall bli så låg som möjligt. System 37 avses ersätta både Lansen och Draken, och flygplan 37 skall sålunda kunna anpassas för så skilda uppgifter som för attack, spaning, jakt och övning. Flygplan 37 har fått en ovanlig utformning, nämligen med en nosvinge och en deltaformad huvudvinge. Detta har valts för att möjliggöra en låg landningsfart med bibehållande av goda högf artsprestanda. För att ytterligare höja effektiviteten vid låga farter förses nosvingen med klaffblåsning. Landningssträckan förkortas genom användning av dragkraftsreversering. För flygplanet har valts en amerikansk motor av fabrikat Pratt & Whitney, som finns för civilt bruk. Motorn skall vidareutvecklas av Svenska Flygmotor a.-b. för de höga krav som System 37 ställer och bl. a. förses med en efter-brännkammare. Motorn är en dubbelströms-motor, som medger låg bränsleförbrukning med släckt efterbrännkammare och mycket hög dragkraft med tänd efterbrännkammare. Den flygburna sifferkalkylatorn är resultatet av en mångårig avancerad utveckling på data- 155