Räckvidden i rymden hos telesatelliten Syncom 2. (Schematisk bild.) ASTRONAUTISK REVY Av fil. dr TORD HALL Tidigare försök fortsattes eller avslutades med vissa utvidgningar och förbättringar, men de stora nya projekten hade ännu inte kommit över det förberedande experimentstadiet. De enorma kostnaderna för landsättning av människor på månen, och för deras returbiljett, har väckt betänkligheter i både USA och Sovjet. President Kennedy föreslog i september i ett tal i FN, att de båda nationerna skulle förena sina tekniska och ekonomiska resurser och samtidigt landsätta både amerikaner och ryssar på månen. Hans förslag har inte fått något officiellt svar från Sovjet. På båda sidor av vaktar man sannolikt en mera konkret utformning av hur detta samarbete, som skulle göra slut på prestigekapplöpningen mot rymden, skall genomföras. •— Statsanslagen till månprojektet har minskat i USA och troligen också i Sovjet. De viktigaste händelserna under året torde vara de resultat som Mariner 2 lämnade från Venus, uppsändandet av telesatelliterna Syncom 1—2 och uppsändandet av den första kvinnliga astronauten, Valentina Teresjkova. För Sveriges del resulterade undersökningarna av de lysande nattmolnen bl. a. i ett nytt köldrekord för atmosfären. USA.s experiment Rymdsonden Mariner 2 passerade den 14 december 1962 Venus på ett avstånd av ungefär 34 000 kilometer och fortsatte sedan för att bli en mikroplanet runt solen. Det dröjde några månader innan man hade bearbetat de data som Mariner 2 sände till jorden; de bestod av 65 miljoner ”bitar” med information. Resultaten blev följande: Temperaturen på Venus yta är ungefär 425 Celsiusgrader, vilket innebär att liv under sådana former som finns på jorden torde vara uteslutet. Atmosfären innehåller kolsyra men sannolikt ytterst små mängder fritt syre eller vattenånga. I den övre atmosfären, på 70—95 kilometers höjd, uppträder kalla och täta moln, som helt döljer planetens yta. De består huvudsakligen av kondenserade kolväten. Molnhöljet uppvisade inga anomalier utom i en fläck på södra halvklotet, där temperaturen var ungefär 10 Celsiusgrader lägre än på andra ställen. Detta innebär att molntäcket är högre eller mera ogenomskinligt — eller 162