i förgrunden som självständig konstnär (inte bara återskapare av tonsättarens intentioner) i den musik som lämnar stor frihet åt improvisationen och interpretens fria val (t. ex. i s. k. ”grafisk notation”, där det konventionella partituret ersättes av en grafisk skiss utan exakta symboler, som interpreten har som underlag för helt självständig musikalisk gestaltning). Ett tidigare märkbart förakt för musikdramatiska konventioner, t. ex. den hävdvunna operaformen, avlöses av nya friska musikdramatiska initiativ. Den ”musikaliska teatern” står här i förgrunden, alltså verk där det musikaliska skeendet beledsagas av teatraliska moment, utförda av interpreten (mimiska sketcher kring musikinstrumenten, symboliska åtbörder, parodiska eller polemiska recitationer insprängda i musiken, o. s. v.). Kammarmusikföreningen Fylkingen i Stockholm har flitigt givit prov på ”musikalisk teater” i mindre format. Ett stort, centralt verk i samma genre förekom första gången i svenskt musikliv då Sveriges radios konsertserie ”Nutida Musik” presenterade ett sceniskt framförande av den tysk-argentinske tonsättaren Mauricio Kägels ”Sur Scène” (11 november) på Stockholms stadsteater. Detta nyväckta intresse för musikdramatiska former har också åtföljts av nytt intresse för den konventionella operaformen i mer eller mindre reviderad gestalt. Även om inget nytt svenskt operaverk har uruppförts under året har operaproduktionen i Sverige varit osedvanligt livlig och ett flertal betydande premiärer är inom kort att vänta. Den vanliga opera- och konsertrepertoaren har eljest under året fått en viss färg av två jubileer, 150-årsminnet av Richard Wagners och Giuseppe Verdis födelse. Utgivningen av seriösa grammofonskivor har fått alltmer överväldigande omfattning och av särskilt intresse för svensk publik är en del nyutgivna inspelningar av svenska verk, t. ex. Hugo Alfvéns fjärde symfoni, Hans Eklunds ”Musik för orkester”, Allan Petterssons ”Mesto” för stråkorkester, orgelverk av Bengt Hambræus och en hel serie av Franz Berwald-kompositioner. Bland uppmärksammade utländska utgivningar kan nämnas Wagners opera ”Siegfried” (den första kompletta LP-inspelnin-gen), Becthovens ”Fidelio” (dirigent: Otto Klemperer) och Benjamin Brittens ”War requiem”. Konsertverksamheten i Stockholm Orkestermusiken i STOCKHOLM har i grova drag haft följande fördelning. Den klassiska repertoaren samt smärre delar av den moderna har odlats i första hand av Stockholms konsertförening (orkester: Filharmonikerna) i sju olika konsertserier (av vilka en rymmer ungdomskonserter och två skol-konserter). Radikala modernister och en del ”moderna klassiker” har spelats inom ”Nutida musik” (Sveriges radio) av olika ensembler. Blandade program av både klassisk och modern art förekom vid Sveriges radios övriga offentliga orkesterkonserter med Radioorkestern. Under hösten inledde Kungliga teatern (Operan) en serie orkesterkonserter med Hovkapellet. Kammarorkesterkonserter och större orkestergästspel har arrangerats av flera olika institutioner. Konsertföreningen uruppförde under hösten två betydande svenska symfonier, Gösta Nystroems ”Sinfonia seria” och Gunnar Buchts sjätte symfoni, och presenterade ur en mindre beaktad del av den svenska repertoaren bl. a. Hilding Rosenbergs ”Sinfonia grave”, Franz Berwalds violinkonsert i ciss moll och 70-årsjubilerande Moses Pergaments pianokonsert. Okonventionella val av musik från andra länder var William Waltons ”Belsassars gästabud” (i maj), Wagners C-dur-symfoni (ett ovanligt ungdomsverk, i maj), Verdis Quattro pezzi sacri (dirigerade av Giulini i oktober) och Hans Werner Henzes andra symfoni (i november). Stockholmsfilharmonikernas kammarensemble debuterade i MfU (Musik för Ungdom) den 31 mars och Konsertföreningen gästades även av Solisti di Zagreb och Gewandhaus Bachorkester från Leipzig. För huvuddelen av konserterna svarade Hans Schmidt-Isserstedt, Sixten Ehrling och Herbert Blomstedt (som hade anmärkningsvärd framgång med två konserter i december). Ett bejublat in hopp gjorde den unge finländaren Jorma Panula i oktober. Ryktbara internationella gäster under året var Rafael Kubelik, Dean Dixon, Paul Kletzki och Carlo Maria Giulini. Bland solister märktes pianisterna John Ogdon, Jorge Bolet, Paul Badura-Skoda, Annie Fischer och Kjell Bækkelund, bland violinister Guila Bustabo och Wolfgang Schneider-han, bland violoncellister Erling Blöndal Bengtsson. I Nutida musik spelades bl. a. ny dansk musik i februari. Unga svenska tonsättare fick radikala verk (orkester- och kammarkompositioner) studiemässigt instuderade och diskuterade i maj. Dirigenten Herbert Blomstedt. 189