Ökning i Sverige med 13 procent men nedgång i inrikestrajiken Det kan nu vara på sin plats att lämna de globala betraktelserna och se något närmare på trafikflygets utveckling i Sverige under 1963. Det totala antalet på- och avstigande passagerare, inrikes som utrikes, utgjorde enligt luftfartsstyrelsens preliminära statistik 2 670 000, en ökning med 13 procent från 1962. Den ickeregelbundna luftfarten svarade för den största ökningen, hela 41,7 procent. Inrikestrafiken gav anledning till bekymmer — den gick ner med 1,6 procent till 1 322 708 passagerare. Inrikes postbefordran steg med hela 70 procent — Gotlandsposten — utrikes med 11 procent. Frakten i inrikes linjefart gick upp med 25 procent och i utrikes med 14 procent. Antalet landningar på våra trafikflygplatser utgjorde 154 500, en ökning med 12 procent. Antalet landningar i utrikes icke-regelbun-den trafik (charterflyg) gick upp med hela 35 procent till cirka 6 000. Vid utgången av 1963 fanns det 679 motorflygplan inregistrerade i Sverige mot 595 år 1962. SAS klarade krisen! Inget meddelande under 1963 gladde väl flygintresserade skandinaver mera än SAS-bulletinen den 2 december om att det fanns ett driftsöverskott på 21 miljoner kronor hos konsortiet för räkenskapsåret 1962/63 att överlämna till moderbolagen ABA, DDL och DNL. Vinsten kontrasterade starkt mot föregående räkenskapsårs underskott på 24,5 miljoner, för att inte tala om de ”röda” 89,6 miljonerna för 1960/61. Och förklaringen till miraklet? Här gör man nog klokast att tala i pluralis. Omsvängningen berodde inte på en orsak och var inte heller en enda mans jobb. Curt Nico-lins järnhårda rationaliseringsdrive med början i juni 1961 betydde förvisso upptakten, men Karl Nilsson, som på våren 1962 avlöst Nico-lin som SAS-chef, fortsatte med den finputs som behövdes efter den Nicolinska storstädningen. Under 1963 kunde man glädja sig åt bättre flygkonjunkturer, som gav utslag i 1,7 procents höjning av den betydelsefulla lastfaktorn (= betalande last i procent av utrymmet). Med minutiös kostnadskontroll och med en anmärkningsvärd arbetsinsats från personalen lyckades det alltså SAS att komma på fötter igen, och det som ett av de första storflygbolagen i världen. Mycket talar dock för att man får uppleva ett allmänt tillfrisknande i den internationella flygtransportindustrien under åren 1964—67. SAS intäkter under 1962/63, bortsett från försäljning av flygmateriel, uppgick till 934,6 miljoner kronor, vilket var 82,4 miljoner mer än året innan. Trafikintäkterna utgjorde 726,4 miljoner (ökning mer 62,9 miljoner). Utgifterna, frånsett avskrivningar, uppgick till 822,5 miljoner (785,6). Före avskrivningarna, 90,9 miljoner (86,9), uppstod därför ett bruttoöverskott på 112,1 miljoner. Totalproduktionen ökade med 7,2 procent medan uppgången i trafiken räknad i sålda ton kilometer var 9,7 procent. Lastfaktorn på de reguljära linjerna steg från 51,5 till 53,2 procent. Under det redovisade året flög 2 358 000 passagerare med SAS, d. v. s. 250 000 flera än året innan. Antalet anställda var vid slutet av räkenskapsåret 11 990, av vilka 1 743 utgjordes av flygande personal. SAS flygplanspark består för närvarande av 7 st. DC-8 (130 passagerare), 2 st. Convair Coronado (99), 19 st. Caravelie (80), 10 st. DC-7 (94), 19 st. Metropolitan (52) och 2 st. DC-3 (32). FRAMTIDSVISION I: Hastigheter på omkring mach 5—mach 15 (5 300—16 000 km/tim.) skulle denna märkliga luftfarkost kunna uppnå — om den blev verklighet. Än så länge finns den dock bara på ritbrädet hos Rolls Royce. Den är ett av många exempel på den skapande fantasin hos moderna flygplanskonstruktörer. Av särskilt intresse i detta fall är den nya metod för produktion av dragkraft som för ut sättes. Den er hålles vid speciellt höga överljudsfarter genom förbränning av bränsle på utsidan av flygkroppen. För start, stigning och acceleration upp till marschhöjden behövs dock raketer. Sedan dessa kopplats ifrån sprutas bränslet ut vid ”knät” och förbrännes vid bakre ytan. Man kan nog tryggt förutsätta — dessbättre ■— att den sinnrika farkosten inte blir aktuell för transport av människor. 15 225