Emil Liedgren Knut Lindblom Greta Linder Bertil Lindquist Bertil Lindquist, f. 1904, professor. Han var född i Landskrona, blev docent vid Skogshögskolan 1932, var professor där 1947—1950, då han utsågs till prefekt vid Göteborgs botaniska trädgård. Sedan 1953 innehade han en personlig forsknings-professur i Göteborg. Botaniska trädgårdens Ar-boretum är hans skapelse. Genom sina kontakter världen runt kunde han successivt utöka trädgårdens samlingar, så att de vann internationell berömmelse. Kollektionen av orchideer räknas som en av världens förnämsta. Död 4 februari. Karl Lindqvist, f. 1895, överste. Han började sin militära bana vid Västmanlands regemente, blev sedermera kapten vid Generalstabskåren och 1936 stabschef hos kommendanten i Boden. Därefter har han varit major vid Livgrenadjärregemen-tet i Linköping, överstelöjtnant vid Skaraborgs regemente, infanteribefälhavare vid Stockholms kustartilleriförsvar i Vaxholm och 1945—1955 för-svarsområdesbefälhavare i Karlstad. Han var bitr, militärattaché i London 1932 och militärattaché i de baltiska staterna 1937—1940. Död 8 juni. Natan Lindqvist, f. 1882, professor. Efter sin disputation för fil. doktorsgrad förordnades han 1918 till docent i Uppsala. År 1930 flyttade han till Lund som föreståndare för landsmålsarkivet och blev 1936 professor i svenska språket i Uppsala. Natan Lindqvists livsverk gällde svensk och nordisk språkvetenskap. Särskilt sysslade han med språket i de äldsta biblarna på svenska och den därmed sammanhängande frågan om det nysvenska skriftspråkets framväxt. Han tog också livlig del i det intensifierade utforskandet av ortnamn och dialekter, som ägde rum i början av 1900-talet. Genom sina arbeten har han kommit att framstå som språkgeografiens främste företrädare i vårt land. Död 4 april. Karl Edward Lundström, f. 1887, konsul. Han föddes i Skellefteå, där hans far var lantbrukare, och det var på faderns mark som han 1914 startade sitt första bageri. Fem år senare grundade han Skellefteå spisbrödsfabrik, som under krisåren utvecklades till en storindustri och i början av 30-talet fick sin verksamhet koncentrerad till Filip-stad. Fram till 1959 stod konsul Lundström kvar som företagets ledare. Under sin Skellefteåtid var han en drivande kraft inom stadsfullmäktige, och idrotten hade i honom en ivrig befrämjare. Död 22 oktober. Carl Meurling, f. 1876, f. d. regeringsråd och statsråd. Han var född i Linköping och inträdde efter avslutad utbildning i Väg- och vattenbyggnadskåren. År 1924 utnämndes han till överste. Han blev 1908 delägare och avdelningschef i a.-b. Vattenbyggnadsbyrån och lärare vid Tekniska högskolan. År 1919 blev han Stockholms stads fastig-hetsdirektör och påföljande år borgarråd i Stockholm. Under ett par år var han i den första Ekmanska ministären statsråd och chef för kommunikationsdepartementet. År 1929 utnämndes han till regeringsråd och frånträdde denna post 1944. Död 21 september. Gunnar Nilsson-Leissner, f. 1895, föreståndare för Statens centrala frökontrollanstalt. Efter studier i Lund började han sina forskningar vid den svensk-tyska växtförädlingsanstalten i Derenburg vid Halberstadt, tjänstgjorde sedan som assistent på Svalöv, där han 1936 utsågs till föreståndare för betesväxta vdelningen. År 1944 kallades han till professor och föreståndare för Statens centrala frökontrollanstalt. År 1947 vistades han i Kairo för att organisera landets frökontrollverksamhet. Död 9 juli. K. A. Lindqvist Natan Lindqvist K. E. Lundström Carl Meurling 294