Eric Mende, Västtysklands nye vicekansler och minister för alltyska frågor (till vänster), och Kurt Schmücker, Västtysklands nye ekonomiminister. viktiga jordbruksfrågan efter ett franskt ultimatum måste lösas före årsskiftet vid en maratonkonferens i Bryssel, som också lyckades till slut. Adenauer hade varit Västtysklands förste förbundskansler och blivit ett symboliskt begrepp för hela den västtyska nationen och därför låg det nära till hands att tala om ”ett nytt tyskt under” när han avgick. Den nya västtyska regering som tillträdde den 16 oktober innehöll endast tre nya med lemmar. De fria demokraternas ledare Erich Mende blev vicekansler och minister för alltyska frågor, den kristlige demokraten Kurt Schmücker blev ekonomiminister och hans partikamrat Hans Krüger flyktingminister. Sammansättningen av regeringen väckte en del förtrytelse inom det kristligt demokratiska partiet där man främst vände sig mot att en fri demokrat fick hand om de alltyska frågorna, men kritiken var inte av det ihärdigare slaget. Frihetskampen i USA Förenta staterna upplevde givetvis mer än de flesta nationer ett omtumlingens år, inte minst med tanke på president Kennedys tragiska död för en lönnmördares kula. Men även ur andra synpunkter ruskades det amerikanska folket om ordentligt, framför allt i negerfrågan. Negrernas långa kamp för likaberättigande gjorde ett flertal framsteg, de flesta dock av knappt mer än symbolisk natur, och först efter blodiga sammandrabbningar och kravaller som i sin tur medförde ingripanden av president Kennedy. När terminen började på hösten 1963 öppnade ett stort antal skolor i sydstaterna sina portar för färgade barn för första gången i historien. Men det rörde sig om ett eller några barn i varje skola och alltså ren symbolik. Negrernas främste ledare, dr Martin Luther King, fortsatte att bedriva sin icke-våldstaktik, men starka krafter bland de färgade krävde mer handling, och denna falang gjorde sig alltmer gällande. En av de kraftigaste raseruptionerna ägde rum i Cambridge, Maryland, i mitten av juli. Sex vita sköts under våldsamma negerkravaller, som förbytte det tidigare idylliska lugnet till rent kaos. Undantagstillstånd proklamerades och 400 man ur nationalgardet kallades in under federalt befäl. Marylands guvernör Ross Barnett gick till häftiga angrepp mot president Kennedy och dennes bror justitieminister Robert Kennedy för deras raslagstiftning. För att lyckas med detta inkallade han 500 man ur Alabamas nationalgarde men president Kennedy svarade med att ställa detta under federalt befäl och inkallade dessutom federala styrkor. Två studenter skrevs in vid universitetet samtidigt som Kennedy vädjade till hela nationen att ”rannsaka sitt samvete” i rasfrågan och göra det möjligt för färgade studenter att studera vid alla universitet. Negrernas kamp för jämställdhet kulminerade den 28 augusti i ett väldigt ”medborgartåg” 371