också om tvångssparande av ungefär samma storlek, oförändrat stöd till lantbruket, åtgärder rörande priser, vinster och hyror samt utdelningen på aktier, liksom också vissa sociala åtgärder. Arbetsgivareföreningen uttalade sitt missnöje över att både lönestoppet och önskemålet beträffande dyrtidsregleringen lyste med sin frånvaro. LO däremot ställde sig bakom planen. När statsministern redogjorde för förslaget inför folketinget framhöll han, att det hade ett inre sammanhang och en social balans. Det var fråga om en helhetslösning, och som en sådan måste förslaget genomföras; i övrigt var regeringen samarbetsvillig. Också oppositionen önskade samarbeta men krävde mera tid och upplysningar. Under folketingsdebatten den 27 februari stegrades känslan av att regeringen ställde ultimatum ytterligare hos oppositionen. Statsministern anslog endast en dag till utskottsbehandlingen, och en framträdande socialdemokrat dekreterade, att oppositionen möjligen kunde få flytta några kommatecken men inte mera. Spekulationerna om nyval tog ny fart. Statsminister Krag ändrade sig emellertid. Normal utskottsbehandling skulle tillämpas, och det framgick, att regeringen avsåg att genomföra helhetslösningen med den majoritet som stod till buds. Detta lyckades också under ett par hektiska folketingsdagar i mitten av mars. Punkten om kollektivavtalet togs med 90 röster mot 87, varvid socialdemokraterna och radikalerna fick hjälp av Grönlandsminister Gam och grönländaren Rosing. Nejrösterna avlämnades av venstre, konservative, de oavhängiga och folksocialisterna. Tvångssparandet togs med 89 röster (socialdemokraterna, radikalerna och Gam) mot 87 (venstre, konservative, de oavhängiga och folksocialisterna), övriga förslag i helhetslösningen togs med klarare majoriteter. Samtidigt antogs också förslaget om prisin- I sommarsolen pä Rådhusplatsen i Köpenhamn var det ej mänga som brydde sig om valaffischerna för eller emot de nya jordlagarna. dex med ny beräkningsmetod och med 1963 (januari) som basår samt förslaget om skattesänkningar. Båda dessa härrörde från den ekonomiska överenskommelsen år 1962. Strid om jordlagar Också behandlingen av en annan fråga utmynnade i en svår kris i relationerna mellan regering och opposition. Den 23 januari presenterade statsminister Krag ett komplex på sammanlagt 10 jordlagar, vilka utformats med tanke på att bevara dansk jord på danska händer, om Danmark kom med i EEC. Detta blev upptakten till en kraftmätning som sträckte sig över större delen av året. Lagarna talade om bostadspliktens funktion vid köp av jordegendomar, om samdrift av två egendomar, statlig och kommunal förköps-rätt till mark och statsstöd till kommunala för värv. Övriga förslag sysslade bl. a. med expropriation av egendomar som kunde anses vara av intresse för det allmänna, skärpning av naturskyddslagen därhän att ersättning inte skulle utgå till ägare som led intrång, reglering av lagen om stadsplanemässig bebyggelse och av stadsplanelagen samt skärpning av beskattningen på fast egendom och ändring av lagen om värdering och beskattning av fast egendom. Förslagen möttes av skarp kritik från oppositionen — i detta fall venstre, konservative och de oavhängiga — som visserligen godtog 377