sin öppningsdebatt kom nästa prövning för regeringen. Oppositionsblocket venstre-kon-servative lade fram ett förslag till misstroendevotum, och detta motiverades med att ”folke-tinget på grund av hittills gjorda erfarenheter” inte kunde lita på regeringens förmåga till det samarbete som krävdes för att lösa förestående viktiga uppgifter. Regeringen red emellertid ut också denna storm. För förslaget avgavs 75 röster (venstre, konservative och oavhängiga) och mot 99 (socialdemokrater, radikaler, folksocialister och Grönlandsminister Gam). Från de olika partikongresserna kan nämnas, att Aksel Larsen, den folksocialistiske partiledaren, uttalade sig för ett val så snart som möjligt och tilläde, att det funnes användning för en arbetarmajoritet i folketinget. Vid ett möte i Randers kom statsminister Krags replik: ”Socialdemokraterna önskar under inga omständigheter samarbete med socialistisk folke-parti”. Folketingsval sker senast hösten 1964. En ny viktig omröstning ägde rum i folketinget då ett förslag om att upphäva tvångs-sparandet röstades ned med 84 röster mot 83. Dessförinnan hade regeringen klarat ännu en omröstning, i vilken dess existens stod på spel. Återhämtning och räntesänkning Den danska utrikeshandeln under 1962 hade resulterat i ett underskott på 3,4 miljarder danska kronor, varav 1,4 miljarder måste täckas med hjälp av valutareserven och genom utländska lån. Lånemöjligheter i utlandet anlitades också under 1963, och under första halvåret fattades beslut om två lån på sammanlagt 1 miljard. Nationalbanken framhöll i ett sådant sammanhang, att Danmark borde kunna prestera det kapital som var nödvändigt för investeringsbehoven och samtidigt bygga upp en lämplig valutareserv, och de skeptiska befarade, att lånen bara skulle ytterligare öka den inflationsdrivande efterfrågan. Efter det första halvåret kunde emellertid vissa glädjande tecken noteras. När de fyra första månaderna gått, förelåg ett underskott på 90 miljoner kronor, men vid halvårsskiftet hade underskottet sjunkit till 65 miljoner. Juli visade sedan ett reellt överskott på 210 miljoner kronor. Förtjänsten tillskrevs huvudsakligen den s. k. oms-uppgörelsen 1962, som börjat ge effekt, och spekulationerna om diskontosänkning tog fart. Den första sänkningen kom också redan i augusti, då diskontot sänktes från 6,5 procent — en toppnotering som uppnåddes i maj 1961 efter en generös avtalsrörelse — till 6 procent, och i november kom en ny sänkning med 0,5 procent. En bidragande orsak till sänkningen var, att prisindextalet för juli gått ned med 1 poäng till 101. Den danska budgeten fortsatte att visa rekordsiffror. Den budget, som antogs i mars för budgetåret 1963/64 med början den 1 april, slutade på 10,8 miljarder, och när finansminister Poul Hansen i november lade fram förslaget för budgetåret 1964/65, var omslutningen uppe i 12 miljarder. Notiser Arbets- och socialminister Kaj Bundvad befriades under 1963 från en del av sin arbetsbörda. Till arbetsminister utsågs 53-årige Erling Dinesen, ordförande i de handels- och kontorsanställdas förbund, och en av hans första större uppgifter blev frågan om tilläggspension för 1,8 miljoner löntagare. Kaj Bundvad förblev socialminister. Folke tingets ålderspresident Ole Björn Kraft, 70 år den 17 december 1963, meddelade i början av året den konservativa väljarföreningen i Ålborg, att han inte önskade ifrågakomma vid kommande folketingsval. Kraft, som tillhört tinget i 36 å 37 år, var försvarsminister i befrielseregeringen och utrikesminister i ministären Eriksen-Kraft. Ekonomiminister Kjeld Philip (radikalerna) meddelade i september, att han önskade lämna det politiska livet och att han inte skulle kandidera vid nästa val. År 1957 blev han minister för handel, industri och sjöfart i den s. k. trekant regeringen mellan socialdemokrater, radikaler och retsforbundet. År 1960 utnämndes han till finansminister, 1961 till ekonomiminister. Philip blev 1949 professor vid Stockholms universitet i nationalekonomi och socialpolitik. Förre statsministern Viggo Kampmann (s), som i maj fått ett recidiv av sina hjärtbesvär, meddelade i september, att han önskade lämna folketinget med utgången av löpande folketings-år. Han avgick från statsministerposten 1962 på grund av sjukdom och överlämnade också partiledaruppdraget till sin efterträdare, statsminister Krag. Efter att tidigare ha haft uppdrag som finansminister blev Kampmann statsminister 1960 efter H. C. Hansens död. Förre justitieministern K. K. Steincke avled i april 82 år gammal. Han var justitieminister i socialdemokraten Th. Staunings första regering 1924—1926, socialminister i Staunings andra regering 1929—1935 och justitieminister i samma regering 1935—1939. 379