Statsminister Reino Lehto (till vänster) och utrikesminister Jaakko Hallama. FINLAND Av redaktör MANFRED SUNDQVIST Finlands regering den 1 januari 1963: Se SvD.s Årsbok 1962. I denna regering Karjalainen inträdde agraren Niilo Ryhtä som inrikesminister efter sedermera avlidne Eeli Erkkilä, som avgick den 8 februari på grund av sjukdom. Den 1 november kompletterades regeringen med Olavi J. Mattila, opolitisk innehavare av en nyinrättad post som utrikeshandels-minister, agraren Mauno Jussila, andre finansminister, och agraren Olavi Lahtela, andre kommunikationsminister. De tre nya ministrarna efter- trädde i regeringen de tre representanter för Fackföreningarnas i Finland centralförbund, som den 30 augusti begärt sitt utträde ur koalitionsregeringen på grund av skiljaktiga uppfattningar om finansieringen av en höjd lantbruksinkomst. De tre avgående ministrarna var Olavi Saarinen, socialminister, Onni Koski, andre finansminister, och Onni Närvänen, andre kommunikationsminister. Koalitionsregeringen Lehto, bildad 18 december 1963: Reino R. Lehto, statsminister Aarne Nuorvala, vice statsminister Jaakko Hallama, utrikesminister Olavi Merimaa, justitieminister Arno Hannus, inrikesminister K. O. Leinanen, försvarsminister Esko Rekola, finansminister Heikki Tuominen, 2:e finansminister (löneminister) Reino Oittinen, undervisningsminister Samuli Suomela, lantbruksminister Martti Niskala, kommunikationsminister Olavi J. Mattila, handels- och industriminister Aarno Niini, 2:e handels- och industriminister Olof Ojala, socialminister Magnus Kull, 2:e socialminister Tett föredrag inför Utrikespolitiska föreningen i Lund den 13 november 1963 sade chefen för politiska avdelningen vid Finlands utrikesministerium Max Jakobson bl. a. i anslutning till ett resonemang om den under året framlagda s. k. Kekkonenplanen om en kärnvapenfri zon i Norden, att redan Finlands fredsfördrag 1947 förbjuder finländskt innehav av kärnvapen. Ändå strävar man till att systema tiskt modernisera och effektivera landets försvar. Ett avsevärt framsteg i detta hänseende, sade han, var det då fredsfördragets signatär-makter — de viktigaste är å ena sidan Sovjetunionen, å andra sidan Storbritannien — förmåtts acceptera Finlands förslag, att fredsfördragets militära klausuler kan tolkas så, att Finland kan anskaffa robotvapen av defensiv karaktär. Dylika, sade han, har redan inköpts 380