från både öst och väst. Han ville anföra detta som ett bevis för att man på bägge hållen hyser förtroende för Finlands neutralitetsvilja. Det var i början av januari det först meddelades från huvudstaben och utrikesministeriet i Helsingfors, att Finland avtalat om köp av sovjetiska jetstridsplan av typ Mig 21, kustbevakningsfartyg, fjärrartilleri, amfibiepan-sar, marinmotorer och annan krigsmateriel, vidare köp i Storbritannien av pansarvärns-roboten Vigilant. Med den ena av 1947 års huvudsignatärmak-ter, Sovjetunionen, kunde Finland den 6 april fira 15-årsminnet av 1948 års vänskaps- och biståndspakt. En representativ sovjetisk delegation kom till Helsingfors för att delta i jubi-leumsfirandet. Den leddes av vice regeringschefen Aleksej Kosygin, som i ett tal i Helsingfors universitets solennitetssal karakteriserade 1948 års pakt som en andra milstolpe i utvecklingen av goda relationer och lugn koexistens mellan de båda länderna. Den första milstolpen var Lenins beredvillighet på sin tid att utan mycket resonemang erkänna det dittillsvarande storfurstendömets självständighet. Samma dag förklarade president Kekkonen i en intervju som han givit sovjetiska regeringsorganet Izvestija, att pakten är en hörnsten i det goda grannförhållandet och att med dess hjälp det förflutnas misstro och fientlighet övervunnits. I maj framförde president Kekkonen en plan, att Norden skulle proklameras som en kärnvapenfri zon. I avdelningschefen Jakobsons uttolkning var planen ägnad att betraktas som Andre socialminister Magnus Kulle (regeringens ende finlandssvensk). Regeringschefen Krusjtjev och president Kekkonen med fällt villebråd vid jaktbesöket i december. en "avläggare” till den plan som utrikesminister Undén ett par år tidigare hade upptagit med sikte på ett större europeiskt område. Kekko-nens utgångspunkt var, enligt Jakobson, en övertygelse, bekräftad av de senaste tidernas händelser, att alla åtgärder för att placera kärnvapen på områden, där de inte fanns sedan tidigare, eller förändringar i kärnvapensituationen är ägnade att skapa farlig spänning och oro i de internationella relationerna. Han ville isolera Norden från en dylik risk. Nordiska kommentarer gick i allmänhet ut på hänvisningar till rådande faktisk kärnvapenfrihet. I ett uttalande under ett besök i Sovjetunionen senare under året avvisade president Kekkonen alla tankar om att hans plan för ett atomfritt Norden skulle vara inspirerad från Moskva. En rad konflikter på arbetsmarknaden oroade Finland i början av året. I slutet av januari drabbades byggnadsindustrien av punktstrejker som inte var avslutade förrän den 16 mars. Några dagars strejk drabbade banker och försäkringsbolag. Mest ingripande i normalt samhällsliv var den fyra veckor långa s. k. tjänste- 381